SÅDAN..........5 | |
sådan du ej hava skall, | 11 Herdinnan och hennes kamarat - "Kamaraten" |
när vår kärlek sådan är. | 19 Om jag intet kan beveka |
en sådan sorg och sådan fåfäng gråt, | 32 Medan jag den käre väns behag |
en sådan sorg och sådan fåfäng gråt, | 32 Medan jag den käre väns behag |
mig sådan gåva, | 37 Skalden, Venus och Amor - "Skalden" |
SÅDANT.........1 | |
sådant under är förr skett. | 21 Så kan hända att jag finner |
SÅG............4 | |
Mitt i min nöd såg jag uppå | 4 Ehuru stor den sorgen var |
Behageligt var allt jag såg | 4 Ehuru stor den sorgen var |
Når jag såg att tankar mina | 15 Vad och huru skall jag |
bedröveligt och ingen hos mig såg | 40 När jag en gång med stort förtret |
SÅGE...........2 | |
såge du sorgen som jag bär, | 12 På dig tänker jag alla dagar |
om du såge tankar mina, | 12 På dig tänker jag alla dagar |
SÅLEDS.........1 | |
och såleds gläder jag både de | 17 När tiden synes bliva mig lång |
SÅNG...........3 | |
svarar Eko till min sång, | 15 Vad och huru skall jag |
mitt lustige spel och ljuvlige sång | 17 När tiden synes bliva mig lång |
den lustige sång som I begynte på? | 39 Vårvisa |
SÅNGEN.........1 | |
med denna sången min | 6 Nu länge nog bedrövad |
SÅSOM..........3 | |
Ingen ser jag såsom han | 31 Vem är den jag skulle mer |
De måste alle såsom jag | 35 Är frihet allestädes god |
Såsom skuggan han dig följer. | 36 Den vill Amor visst fördärva |
SÅVÄL..........1 | |
mig höra, såväl ock de som mig se, | 17 När tiden synes bliva mig lång |
SÖKA...........1 | |
söka helst vad jag begärar, | 31 Vem är den jag skulle mer |
SÖKER..........2 | |
Cloris söker mig allena, | 19 Om jag intet kan beveka |
som mig söker och mig ärar? | 20 All min kärlek är försvunnin |
SÖKIA..........3 | |
Vad gagnar han oss till sökia en brud? | 8 Ack, att dock det som ljuvligast är |
honom du där sökia må | 11 Herdinnan och hennes kamarat - "Kamaraten" |
till att sökia gunst hos dig? | 20 All min kärlek är försvunnin |
SÖKT...........1 | |
haver nu sökt fast både natt och dag, | 32 Medan jag den käre väns behag |
SÖKTE..........1 | |
vi sökte både ett, | 2 Allena jag dig begärar |
SÖRJDE.........1 | |
jag sörjde och i samma sinn | 4 Ehuru stor den sorgen var |
SÖRJER.........1 | |
Sörjer jag och ler däråt | 9 Så går det i världen till |
SÖT............1 | |
så röd och så skön, så söt i min mund, | 17 När tiden synes bliva mig lång |
SÖTA...........3 | |
Det söta löjet fröjdar mig | 4 Ehuru stor den sorgen var |
Men jag haver fått det söta förgift, | 8 Ack, att dock det som ljuvligast är |
med söta kärleks fröjd? | 24 Så går det ännu till |
SÖTE...........1 | |
du söte blomsters lukt tillförne var? | 39 Vårvisa |
TACK...........1 | |
tack och heder utan mått, | 23 När jag, Amarillis kära |
TAG............1 | |
tag bågan hit! | 37 Skalden, Venus och Amor - "Venus" |
TAGA...........3 | |
svårt frukt av kärlek taga | 6 Nu länge nog bedrövad |
men ont är det att taga ett trä för en hel skog. | 27 Om kärlek kunde vägas och mätas med visst mått |
som taga i famn | 40 När jag en gång med stort förtret |
TAGAS..........1 | |
i ditt hjärta tagas in, | 3 Skalden och Amor - "Amor" |
TAGER..........3 | |
hoppas du det tager an: | 20 All min kärlek är försvunnin |
att detta hopp ej tager lag. | 34 När jag uppå den tiden tänker |
att leva så det tager intet lag. | 40 När jag en gång med stort förtret |
TAL............2 | |
Av hennes tal blev jag straxt kär, | 4 Ehuru stor den sorgen var |
du för ett tal? | 37 Skalden, Venus och Amor - "Venus" |
TALA...........1 | |
säkert med varannan tala, | 12 På dig tänker jag alla dagar |
TALAR..........3 | |
att jag med henne talar | 6 Nu länge nog bedrövad |
Men ack! vad är det jag talar? | 22 Viljen I er det inbilla |
Eko! Mig svarar du? Är du som talar där? Är. | 33 Ekovisa |
TANKAR.........3 | |
om du såge tankar mina, | 12 På dig tänker jag alla dagar |
Når jag såg att tankar mina | 15 Vad och huru skall jag |
Andra tankar jag straxt får | 22 Viljen I er det inbilla |
TECKNAR........1 | |
allt vad ödet tecknar an | 16 Jag tror väl det du mig sade |
THURSIS........1 | |
Älskar jag då Thursis min, | 16 Jag tror väl det du mig sade |
TID............13 | |
ifrån den tid jag skänker | 2 Allena jag dig begärar |
det vore nu tid till att vandra. | 8 Ack, att dock det som ljuvligast är |
Det är tid att jag mig vänder | 13 Hvi skall jag så långa tider |
Der är nu tid att jag upptäcker min kärleks brand | 14 Der är nu tid |
i all tid behagelig. | 23 När jag, Amarillis kära |
så långan tid | 32 Medan jag den käre väns behag |
Du sköne årsens tid, du vackre gröne lund! | 33 Ekovisa |
Så gärna går jag hit på denna tid allena | 33 Ekovisa |
dem hjälper du i rättan tid. | 37 Skalden, Venus och Amor - "Skalden" |
intet ännu tid nog tror! | 38 Oviss vad min lycka bliver |
O sköne tid, som är så kort | 39 Vårvisa |
med årsens tid kan det ock hända dig, | 39 Vårvisa |
i tid och kom, | 39 Vårvisa |
TIDEN..........10 | |
tiden lider | 5 Är det ärna |
Med tiden mognas allt vad växer av jordens frukt, | 14 Der är nu tid |
kanske efter tiden lång. | 15 Vad och huru skall jag |
som gör tiden mig så svår? | 15 Vad och huru skall jag |
Tiden mig i trona tryggde, | 16 Jag tror väl det du mig sade |
När tiden synes bliva mig lång | 17 När tiden synes bliva mig lång |
När jag uppå den tiden tänker | 34 När jag uppå den tiden tänker |
och den bästa tiden | 39 Vårvisa |
tiden går förbi. | 40 När jag en gång med stort förtret |
och tiden mista | 40 När jag en gång med stort förtret |
TIDER..........2 | |
Hvi skall jag så långa tider | 13 Hvi skall jag så långa tider |
Lycksamma tider! | 37 Skalden, Venus och Amor - "Skalden" |
TIG............4 | |
som mig alltid säger: tig! | 1 Dafne ligger mig i sinnet |
Vad? Är det andra? Nog! Men tig nu Eko, tig! Tig! | 33 Ekovisa |
Vad? Är det andra? Nog! Men tig nu Eko, tig! Tig! | 33 Ekovisa |
Vad? Är det andra? Nog! Men tig nu Eko, tig! Tig! | 33 Ekovisa |
TIGER..........1 | |
Du dock fåfängt tiger stilla, | 29 Hyllaron och Cydalis - "Hyllaron" |
TILL...........46 | |
är han värre till att vinna. | 1 Dafne ligger mig i sinnet |
Vatten gör där intet till | 1 Dafne ligger mig i sinnet |
till älska natt och dag, | 2 Allena jag dig begärar |
Står näpplig dig till finna | 2 Allena jag dig begärar |
till dess mitt liv är allt. | 2 Allena jag dig begärar |
som hade till kärlek drivit. | 4 Ehuru stor den sorgen var |
den mig kärlek drager till. | 5 Är det ärna |
som till ny sorg mig driva, | 6 Nu länge nog bedrövad |
till vilja leva fri, | 7 I vackra Nymfer mina |
Vad gagnar han oss till sökia en brud? | 8 Ack, att dock det som ljuvligast är |
det vore nu tid till att vandra. | 8 Ack, att dock det som ljuvligast är |
Så går det i världen till, | 9 Så går det i världen till |
till det som mest nekas | 9 Så går det i världen till |
till det ej kan bevekas. | 9 Så går det i världen till |
till min ånger och förtret, | 11 Herdinnan och hennes kamarat - "Herdinnan" |
hon är dig till föga vinst. | 11 Herdinnan och hennes kamarat - "Kamaraten" |
till den så kärkomne ort | 13 Hvi skall jag så långa tider |
Orsak har jag mer till gråt | 15 Vad och huru skall jag |
till att sjunga natt och dag. | 15 Vad och huru skall jag |
svarar Eko till min sång, | 15 Vad och huru skall jag |
till vem han helst vänder sig | 16 Jag tror väl det du mig sade |
som jag förr till honom bar. | 16 Jag tror väl det du mig sade |
är dig till en stor ära. | 18 Hylas och Cydalis - "Cydalis" |
Henne till min sista stund | 19 Om jag intet kan beveka |
till att sökia gunst hos dig? | 20 All min kärlek är försvunnin |
Så går det ännu till, | 24 Så går det ännu till |
till kärlek har åtrå, | 24 Så går det ännu till |
till hava någon kär | 26 Vad andra plägar draga |
Ty säger jag: till älska så är jag stadig nog, | 27 Om kärlek kunde vägas och mätas med visst mått |
men densamma till en blygd | 31 Vem är den jag skulle mer |
till sin ro solen ock nylig nidången är. | 33 Ekovisa |
O Kärlek, vad är det du driver mig allt till? | 33 Ekovisa |
och om jag kunde straxt mig vända till en ann. | 33 Ekovisa |
och allt mitt hjärta och hug till älska mera böja. | 33 Ekovisa |
till någon annan mer behag, | 34 När jag uppå den tiden tänker |
att leva än till henne upptänt! | 34 När jag uppå den tiden tänker |
Hon hörer snart en annan till. | 34 När jag uppå den tiden tänker |
det hör samma guden till | 36 Den vill Amor visst fördärva |
den han har dig ärnat till | 36 Den vill Amor visst fördärva |
Till sjukdom denna | 37 Skalden, Venus och Amor - "Skalden" |
och går till henne, | 37 Skalden, Venus och Amor - "Skalden" |
bävan som till misströst driver. | 38 Oviss vad min lycka bliver |
Reda kommer när till land | 38 Oviss vad min lycka bliver |
Var med ringa blåst till göra; | 38 Oviss vad min lycka bliver |
då säger hösten till | 39 Vårvisa |
Varföre skall jag draga till det sista | 40 När jag en gång med stort förtret |