ANDRAS..................5
högden letar, Och som andras sinne retar, Tu at gie godh På MARGARETHÆ Dagh.
med ett heligt nijt, Andras mißgunst, skam och smärta Måste styrckia AT här falskhet mycket öfwas
af Miälte-sting, Men när andras hiertan swida Dantzar han sin Juhle-ring AT här falskhet mycket öfwas
förstöra Blåsa bort den andras lust; Orden kan han så förgylla AT här falskhet mycket öfwas
bli at läsa i Andras bref-listor; Spör ey högdragen giäst Huru Menuet-Wijsa om allehanda saker ihop.
 
 ANDR’...................1
At beskrifwa hela Påskan, Andr’ och fierd’dags kyrkie-gång Och hur wi Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
 
 ANFANG..................1
frembde Haar getragen, Von Anfang und von Jugend auf, Und noch Öfwer Friskens Piruque Wärckstad.
 
 ANFÄCHTAD...............1
jagh war i Natt anfächtad, Ther til medh kom Phæbus sent På MARGARETHÆ Dagh.
 
 ANLET...................1
när ett Moln ditt Anlet målar, Och oß förhåller dina Strålar En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712.
 
 ANN.....................1
går redan af och ann, Nu min sann Kommer han Från Öfwer en, som ätit Biörnesteek, och begärde af Pigan dricka.
 
 ANNA....................1
Första Maij hos Friskens Anna, Och fick där en galen Panna Märg i Benen den 1. Maij 1712.
 
 ANNAR...................1
och dierfhet från hwar annar Äro skilde ganska långt, Både måst Medelwägen Emellan Blygsamhet och Dierfhet.
 
 ANNARS..................1
förläsen, Half-förryckt och hufwud-yr. Annars war ther roligt nog, Jon had’På MARGARETHÆ Dagh.
 
 ANNAT...................2
Jag som war af annat kön Önskt’ at där och warit Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c.
mig, Jag wet wäl annat; Hålt öfwerskiäringen Din, uti tömmen, War Menuet-Wijsa om allehanda saker ihop.
 
 ANSE....................1
bland tusend näpplig wet; Anse mig Mild och med Förskoning Om En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712.
 
 ANSICHT.................1
Fijn af hy, i Ansicht trinder, Liten Näsa, wackra Kinder, Sinnrijk På MARGARETHÆ Dagh.
 
 ANSICKT.................1
Fernerwijn; Men när ditt Ansickt börjar molna, Så will mitt Hierta En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712.
 
 ANSLAG..................1
När hon giör sin anslag twära Är hans hierta för dig En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c.
 
 ANTEN...................1
Måst’ ettdera ändtli wara, Anten aldrig til ehr gå, Eller aldrig Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
 
 APOLLO..................2
qwäda: Straxt såg man Apollo träda Medh the nije Muser in På MARGARETHÆ Dagh.
Tålamod. Ther medh gick Apollo bort, Jagh, och then som Folk På MARGARETHÆ Dagh.
 
 AQUAVITÆ................1
mage-bot I det skönsta Aquavitæ. Detta war den första skåln Och Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
 
 ARBEIT..................1
Die besten Haar, Und Arbeit mehr als rar. Ein junger Man Öfwer Friskens Piruque Wärckstad.
 
 ARBET’..................1
De längtan förtära Med arbet’ och sång; De Nunnor at se En Cavalliers Resolution, om sin Conqveronte. Efter föregående Melodie.
 
 ARGA....................1
drägg, Derför söker styggen arga Tilflyckt uti deras famn, Han har En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c.
 
 ARM.....................2
Reser du mot HErrans arm; Käre wildu litet bida, Ty här En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c.
han då den Mannen arm Händren, at bli warm Uti Kutskens Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
 
 ARME....................1
Ein kahler Kopff, Der arme Tropff, Wird wie ein Wiedehopff. Ich Öfwer Friskens Piruque Wärckstad.
 
 ARMEN...................1
lik När man länge Armen Krökt, Yttra sig the goda tankar Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
 
 ARMOD...................1
Tils dagliga suset Giör armod i huset, Och lychtas med pust Rättwist utslag öfwer Bacchi Brors, och Veneris Partisans twist. Sjunges som: Cupido far wäl, &c.
 
 ARNETHIST...............1
fart. Andra blir en Arnethist, Som skal wara skiön och fager På MARGARETHÆ Dagh.
 
 ART.....................1
weet. Han betyder Himmelsk Art, Som sin wäg til högden letar På MARGARETHÆ Dagh.
 
 ASTELD..................1
i famn Så skal Asteld som ey snafwar Ta bort fyra Epigramma Runii öfwer Ett Rijs til Fetetisdagen 1707.
 
 AT......................84
kan hin onde jaga, At han far på femte wägg, Men En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c.
och thet skal swida At man skal den delen wrida Som Epigramma Runii öfwer Ett Rijs til Fetetisdagen 1707.
omkring Compassen: Dock så at jag altid såg Bergen, och then Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
bekhäst war så lam, At wij ej förn andra dagen Efter Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
I the delicatske rån, At hon också kunde baka. Ja en Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
an; Ty tro fritt at han Talte mustigt, Siungde lustigt; Ja Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
En god grundwal lagd at byggia Jag skull sagt, ett mäcktigt Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
wärden Och halp til at göra tak. Du skalt weta ho Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
weta ho du äst, At han är en lustig Ture, Och Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
tiden alt för trång At beskrifwa hela Påskan, Andr’ och fierd’dags Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
mitt tycke Iikwäl swär At thet knapt war fyra Timar. Kom Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
man är så öm At man saknar, När man waknar, Kärnan Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
tingas; Föttren twingas Til at flitigt nöta skor. Jag for fort Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
den Mannen arm Händren, at bli warm Uti Kutskens barm Uppå Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
harm. War då wiß, at resan står Uppå Makalösa fötter: Stor Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
Makalösa fötter: Stor sak! at du lite går Thet gör godt Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
det nu så händt, At man detta sändt, Till ett Monument Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser.
tig sielf ju intet at förbrå; Du äst en obefläckad Spegel En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712.
lät din fägring lysa, At se tig Glad, thet är mit En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712.
Hwilken som har lust at höra Hwad jagh haft i natt På MARGARETHÆ Dagh.
jagh haft i natt at giöra Medh then lilla Gubben Jon På MARGARETHÆ Dagh.
en gång så willer, At tu blir på foten wig. Ja På MARGARETHÆ Dagh.
af henne så intagen, At han lydde intet Råd. Han sad’ På MARGARETHÆ Dagh.
höll’ ett sådant wäsen, At jagh wart lik som förläsen, Half-förryckt På MARGARETHÆ Dagh.
jagh wäl slå wad, At Jon Blunn kan litet trålla: Ty På MARGARETHÆ Dagh.
hwad kunde elliest wålla, At jagh blef på slutet glad. Bäst På MARGARETHÆ Dagh.
wil lefwererat deij, Til at gifwat åth een Jungfru Som skal På MARGARETHÆ Dagh.
see min Gåße nu, At tu wisar tigh geswinder, Och i På MARGARETHÆ Dagh.
andras sinne retar, Tu at gie godh Kiärlek fart. Andra blir På MARGARETHÆ Dagh.
en blå Turchos, Giör at then af Kyrckie-toppen Faller, oskadd blir På MARGARETHÆ Dagh.
en Vll så godh; At eij sielfwa Elden winner På thet På MARGARETHÆ Dagh.
så sööt i truten, At han blef behagelig. Jagh, min Jungfru På MARGARETHÆ Dagh.
försäkrar på min Troo, At jagh eij försumma kunnat Wisa, hwad På MARGARETHÆ Dagh.
Land. Biörnen börja på at picka Och sit Hufwud fram at Öfwer en, som ätit Biörnesteek, och begärde af Pigan dricka.
Och sit Hufwud fram at sticka: Käre Flicka, Ge oß dricka Öfwer en, som ätit Biörnesteek, och begärde af Pigan dricka.
hos Prästen. THe Generaler at behaga, ästu alt för owärdig; The Öfwer en medelmåtig Jungfru, som på slutet försmådde sin Fästman, den äfwen så god war, som hon. Polonesse.
owärdig; The Corporaler til at taga, ästu alt för högfärdig; At Öfwer en medelmåtig Jungfru, som på slutet försmådde sin Fästman, den äfwen så god war, som hon. Polonesse.
ästu alt för högfärdig; At bli Fru ästu för låger; At Öfwer en medelmåtig Jungfru, som på slutet försmådde sin Fästman, den äfwen så god war, som hon. Polonesse.
Fru ästu för låger; At bli Hustru tu ey dåger; Gif Öfwer en medelmåtig Jungfru, som på slutet försmådde sin Fästman, den äfwen så god war, som hon. Polonesse.
af annat kön Önskt’ at där och warit Gudar; Liten Bergs-gud Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c.
Syntes på hans ben, At den Dwärgen, Brår på Bergen, Wil Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c.
Ganymedes, Ser wäl til at denna Karn Hwarcken törster eller ledes Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c.
hon, du yrekopp, Wetstu at wår Tropp Rättnu bryter opp, Wil Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c.
war det så emot, At han full med hot, Bannade min Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
som ett lik, Qwidd’ at resan lite båta, Sorgen utbrast med Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
gråta, Glädien swor på at hon dog, Men Förnufte slog Näsan Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
drog Starckt på munnen, At den hunden Åt de andra narrar Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
til kindren lette, Först at hon för wänner flytt, Sen at Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
för wänner flytt, Sen at hon så samman rette Wettet mot Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
dårskaps smet. Summan är at af de twå Måst’ ettdera ändtli Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
från ehr fara; Ach at någon mig det sagt, Had’ jag Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie:
wälde fådt, Doch syns at Ödet rår och förer oß I Anmärkning, Til N. N. Klagan öfwer Ödet, hwilken han således begynner:
det wij födas til at dö; Wår lycka rår om tiänst Anmärkning, Til N. N. Klagan öfwer Ödet, hwilken han således begynner:
Men tro doch fritt at Gud Han styr dem alla fyra Anmärkning, Til N. N. Klagan öfwer Ödet, hwilken han således begynner:
fattas ord och måhl At prisa rätt din dygd; Ros och Douceur åt en wacker Flicka.
brist upfyller, Du wetst at jag mitt sinn Med ingen sminck Douceur åt en wacker Flicka.
du i hiertat hyser, At du af lutter dygd Och tucht Douceur åt en wacker Flicka.
är ey säker nog, At sådant ju beweker Mång hurtig Karl Douceur åt en wacker Flicka.
Och hiertat ditt begär. AT här falskhet mycket öfwas, Och snart AT här falskhet mycket öfwas
smidie-pust, Sätter han til at förstöra Blåsa bort den andras lust AT här falskhet mycket öfwas
kan han så förgylla, At de synas kärleks-rijk, Men en ertz AT här falskhet mycket öfwas
hur är det möyligt At ditt hierta fånges så? Är ditt AT här falskhet mycket öfwas
ädla sinne böyligt Til at lystra slikt uppå, Skulle falskhet öfwerwinna AT här falskhet mycket öfwas
Af ditt ogemena wett, At det höllo så til goda Til AT här falskhet mycket öfwas
så til goda Til at se sig bli förledt, At ditt AT här falskhet mycket öfwas
se sig bli förledt, At ditt Ängla-fromma sinne Gofwo hat för AT här falskhet mycket öfwas
hat för kärlek så At du slöte ur ditt minne Den AT här falskhet mycket öfwas
och vil ey bryta At så länge bloden här, Kan i AT här falskhet mycket öfwas
Och Bacchi Soldat, Uphören at kifwa, Ehr träta är flat, Hwem Rättwist utslag öfwer Bacchi Brors, och Veneris Partisans twist. Sjunges som: Cupido far wäl, &c.
sig förskrifwa Ett sandkorn at gifwa För hela ehrt prat; Hwad Rättwist utslag öfwer Bacchi Brors, och Veneris Partisans twist. Sjunges som: Cupido far wäl, &c.
mins hwad jag spår: At lusten förgår, När kitzlandet slaknar, När Rättwist utslag öfwer Bacchi Brors, och Veneris Partisans twist. Sjunges som: Cupido far wäl, &c.
Så märcker nu båda, At sötaste klåda Giör swidande sår. MIn Rättwist utslag öfwer Bacchi Brors, och Veneris Partisans twist. Sjunges som: Cupido far wäl, &c.
Printzeßa, Och min Souveraine; At winna din gunst, (Gud gif ey En Cavalliers Resolution, om sin Conqveronte. Efter föregående Melodie.
Klöstret mång gång Besöker, at lära Hur’ ensamhets twång Kan dragas En Cavalliers Resolution, om sin Conqveronte. Efter föregående Melodie.
och sång; De Nunnor at se, Hur konstigt i buren De En Cavalliers Resolution, om sin Conqveronte. Efter föregående Melodie.
åhren, Är illa förstådt: At älskogs pilarna Bespåtta milarna, Har jag För J. v. C. Menuet.
jag wäl kändt: Men at frånwaran Skiär kiärleks snaran Är inte För J. v. C. Menuet.
Tordönens slag, Den eld at släckia, Som de upwäckia Är konsten För J. v. C. Menuet.
man äta wil, Liksom at snoka, Och som du mäta wil Menuet-Wijsa om allehanda saker ihop.
Främmande kistor, Lät bli at läsa i Andras bref-listor; Spör ey Menuet-Wijsa om allehanda saker ihop.
ey den häftigste Krokot at rätta, Lät den beskäftigste Bry sig Menuet-Wijsa om allehanda saker ihop.
fyra ha de godt at påbrå, Haren wi slå, Om jag Jägar-Menuet.
Fast det skull’ tyckas, At skåtten intet alla lyckas, Jagas ändå Jägar-Menuet.
bespottar jag; Säger mången, At den sången Skämmer bort min födekrok Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois.