| &C......................1 | |
| förer oß I nöden. &c. Swar. VÅr fria wilja rår allenast | Anmärkning, Til N. N. Klagan öfwer Ödet, hwilken han således begynner: |
| 55......................1 | |
| Lekmän som af Präster, 55 GUdh weet hwar han alla tog | På MARGARETHÆ Dagh. |
| A.......................1 | |
| sad’ til migh: gi?a på Hwad som härmedh månd’ betäknas | På MARGARETHÆ Dagh. |
| ACH.....................2 | |
| jag skull’ ha ris: Ach Gudinnors pris, Sad’ jag Näsewis, Wäl’s | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| aldrig från ehr fara; Ach at någon mig det sagt, Had’ | Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie: |
| ACHAT...................1 | |
| Femte war wist en Achat: Bättre än mång Doctors Zedel, Mot | På MARGARETHÆ Dagh. |
| ACHITHOPHELL............1 | |
| sida Far du med Achithophell. Ja du skalt min Gås få | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| ACHTA...................2 | |
| swarar kort Sig ey achta, hwad han hotar Och hon ey | Epigramma Runii öfwer Ett Rijs til Fetetisdagen 1707. |
| odygden Följer blygden; Lysten achta dig för fall, Mins hur Smekfält | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| ADAM....................1 | |
| Sinnet sakna, Förstå den Adam fick när han af Sömnen wakna | Ett litet Infall för roskull. |
| ADAMS...................1 | |
| Oden, Kiällan är doch Adams länd. Af din kläder, Och förfäder | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| ADEL....................1 | |
| Adelsman, Egen dygd är Adel sann; Res ey kammen, Hwem war | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| ADELSMAN................1 | |
| förfäder, Blir du ingen Adelsman, Egen dygd är Adel sann; Res | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| AF......................43 | |
| afwunds ögon alla Mättas af min bleka hy. Gunst och trohetz | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| socker-strömar Flöt i går af mun och hand, Men nu alt | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| som kan begäras, Eller af nå’n Emma bäras, Nar hon halp | Epigramma Runii öfwer Ett Rijs til Fetetisdagen 1707. |
| slagen: Stego wij då af wår häst Gingo in där näst | Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser. |
| Tu min ära stor Af en Inspector, En barmhertig, Öppenhiertig, Trogen | Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser. |
| När man waknar, Kärnan, af en liuflig dröm. Stockholm måste wara | Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser. |
| täcka Boning, Du Residents af all Behaglighet, Hwars Lycka jag bland | En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712. |
| Så blir min Blod af tin förnögda min Mer frisk, än | En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712. |
| min Mer frisk, än af det skönsta Fernerwijn; Men när ditt | En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712. |
| narren war bedragen Och af henne så intagen, At han lydde | På MARGARETHÆ Dagh. |
| farlig många Gäster, Så af Lekmän som af Präster, 55 GUdh | På MARGARETHÆ Dagh. |
| Så af Lekmän som af Präster, 55 GUdh weet hwar han | På MARGARETHÆ Dagh. |
| tilwägs: Hiul ett Ord af Swänskan stuli, Skal bemärkia Månan Juli | På MARGARETHÆ Dagh. |
| nätt och frij, Fijn af hy, i Ansicht trinder, Liten Näsa | På MARGARETHÆ Dagh. |
| Physionomi? Nu kan tu af Syn och Taal, Om tu eij | På MARGARETHÆ Dagh. |
| blir thet tie, Hon af alt een Summa är. Första Steen | På MARGARETHÆ Dagh. |
| är en klaar Rubin, Af then aldraskiönsta färgen, Han vpfriskar blod | På MARGARETHÆ Dagh. |
| Wijn. Fierde Stenen är af Gull, Wäles then som sådant åger | På MARGARETHÆ Dagh. |
| Honom giör man mycket af. Siunde är en Jaspis rar: Hwem | På MARGARETHÆ Dagh. |
| Turchos, Giör at then af Kyrckie-toppen Faller, oskadd blir til Kroppen | På MARGARETHÆ Dagh. |
| brand, Han går redan af och ann, Nu min sann Kommer | Öfwer en, som ätit Biörnesteek, och begärde af Pigan dricka. |
| façon den unga Herren af. En Häst är ingen Bok, neij | Öfwer en ung Herre, när Hästen slog honom af. |
| hos en som ingen af them begge åger. KIärleken är ju | Öfwer en medelmåtig Jungfru, som på slutet försmådde sin Fästman, den äfwen så god war, som hon. Polonesse. |
| Satt en Mayestätlig qwinna, Af deß ogemena kropp Sågs wäl hon | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| fem; Doch war en af dem Serdels Högförnäm: Wil man weta | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| Hielte-brudar, Jag som war af annat kön Önskt’ at där och | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| blinck: Kom sitt neder: Af slik heder Wart jag modig, frisk | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| och Melancholi’. Smaken war af sötma mätt, Lucht och syn af | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| mätt, Lucht och syn af blomsterfälten, Nu skull’ örat på sitt | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| smet. Summan är at af de twå Måst’ ettdera ändtli wara | Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie: |
| Döden Ibland de? lifstråd af då den knapt början nådt, Fri | Anmärkning, Til N. N. Klagan öfwer Ödet, hwilken han således begynner: |
| hiertat hyser, At du af lutter dygd Och tucht är sammansatt | Douceur åt en wacker Flicka. |
| för en dygd, Der af må man wäl bedröfwas, Ty det | AT här falskhet mycket öfwas |
| blida, Må han dö af Miälte-sting, Men när andras hiertan swida | AT här falskhet mycket öfwas |
| kan det ey förmoda Af ditt ogemena wett, At det höllo | AT här falskhet mycket öfwas |
| Winträdets must, Och glädes af ruset, Lef lef man förkiust, Tils | Rättwist utslag öfwer Bacchi Brors, och Veneris Partisans twist. Sjunges som: Cupido far wäl, &c. |
| När hiertat mäst brinner, Af ögat då rinner Mång perle-lik dunst | En Cavalliers Resolution, om sin Conqveronte. Efter föregående Melodie. |
| stöter, Slätt inga böter Af tiden kan få; Deß ögons liungande | För J. v. C. Menuet. |
| förmår, Så starck belägring Af dygd och fägring Jag dock ey | För J. v. C. Menuet. |
| är doch Adams länd. Af din kläder, Och förfäder, Blir du | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| sidst for wall, Som af lättia Först i flättia, Sen i | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| Du girbuker, Penning-sluker, Som af ett förkiusat sinn, Ett gåhlt skarn | Öfwer Werldenes Fåfängligheter. Air Anglois. |
| Adam fick när han af Sömnen wakna. Sij där! Tag fägnad | Ett litet Infall för roskull. |
| AFGRUNDS................1 | |
| i häckle-fiäll; Så til afgrunds kulans sida Far du med Achithophell | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| AFSKIED.................1 | |
| händren snedt, Som tog afskied från deß fägnad, Gallan war det | Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie: |
| AFWUNDS.................1 | |
| sqwallers hängie-dy, Och ey afwunds ögon alla Mättas af min bleka | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| AGA.....................2 | |
| för en så lindrig aga Skyr ey denna werldsens drägg, Derför | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| Men nu wil han aga fålck. Jungfrun tror wäl poiken bör | Epigramma Runii öfwer Ett Rijs til Fetetisdagen 1707. |
| AHL.....................1 | |
| Und wie ein glatter Ahl: Wer frembde Haar getragen, Von Anfang | Öfwer Friskens Piruque Wärckstad. |
| AIR.....................1 | |
| kinder, ock Din ogemena air, Din täcka ögne-lock. Jag kunde mer | Douceur åt en wacker Flicka. |
| ALDENSTUND..............1 | |
| jag mig sen försåg, Aldenstund Gudinnan Fröya Fick sielf se mig | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| ALDRALIUFSTE............1 | |
| din trohetz loford qwitt? Aldraliufste Herderinna, Skulle du ta swart för | AT här falskhet mycket öfwas |
| ALDRASKIÖNSTA...........1 | |
| klaar Rubin, Af then aldraskiönsta färgen, Han vpfriskar blod och märgen | På MARGARETHÆ Dagh. |
| ALDRASTÖRST.............1 | |
| och boning Giör mig aldrastörst beswär. Korßet kan hin onde jaga | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| ALDRIG..................11 | |
| wäf; Guds paroll lär aldrig klicka, Jag wet wist han står | En Wijsa uti stor förtret, Skrifwen i Götheborg. Melodie: Är jag endast född at lida, &c. |
| hwa?en, Will jag aldrig wara frö; Om på större siö | Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser. |
| och gingo dit tillijka, Aldrig nånsin för än då Hörde jag | Friskens och Runii resa till Dalarön, Påskeafton 1712, i et capitel af 17 Verser. |
| i ditt sinn, Där aldrig någon Bitterhet kom inn? Säg, huru | En Vers skrefwen för Iridas, till den behageliga Climene, angående den undertijden henne påkommande Ängslan. Den 5. Sept. 1712. |
| Speel han winner, Tappar aldrig sina daar. Thernäst sätts en blå | På MARGARETHÆ Dagh. |
| ursäckta: Kiärleken har en aldrig feland’ altid drabbande båga: När han | Om Kärleken. Effter samma Melodie. |
| Som jag tror war aldrig wred, Den på Näset war wärdinna | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| det så snart förgiäta! Aldrig kund’ de begge twå Större nöye | Blomster-Dröm, fattad uti en Wijsa. Under Melodie: Skiönste Phillis &c. |
| ettdera ändtli wara, Anten aldrig til ehr gå, Eller aldrig från | Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie: |
| til ehr gå, Eller aldrig från ehr fara; Ach at någon | Inbördes Krig emellan Förnuftet och Affecterna wid en Skilsmäßa. Under samma Melodie: |
| ej heller någon dygd. Aldrig såg jag Herre-klädder, Den som warit | Medelwägen Emellan Blygsamhet och Dierfhet. |