Next Section

Previous Section

 
 HIMLEN..............5
Hwem weet hwad himlen slutet haar. IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Och ingen Stierna mer på klara himlen syns, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Det lilla Goda som dem himlen sänder till, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hwad båtar Kiärleek dem som himlen will åtskillia, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Har då himlen sådan gåfwor XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
 
 HIMLENS.............1
När himlens steela dropp som sölf på Marcken faller XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 HIMMEL..............4
Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Wreda Himmel will du strijda F.I Contre La Fortune
giut o Himmel uth mitt bloo F.I Contre La Fortune
Heldre Gud och himmel mista B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 HIMMELEN............5
Men om nu himmelen behagar, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Doch himmelen hwars bud iag trogen effterföllier, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Himmelen hugnar sig öfwer mit qwahl, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Doch fast iag är för swag mot himmelen att strida, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag är ach ach en man den himmelen hårdt qwälier, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 HIMMELENS...........1
Blij himmelens och Philis Trähl. IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
 
 HIMMELS.............1
Dhet hafwet som nu föör, fast himmels hotand bölior XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 HIMMELSK............1
måhla af en himmelsk Engell XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
 
 HIN.................2
Men trå wahle hin håhle B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Men hin satt nol wid ändan, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
 
 HINDRA..............1
Hwad wij till hindra eij förmå, VIII Så skyndar du deij från meij nu
 
 HINNA...............3
Så önskar iag och dijt, dijt iag kan aldrig hinna, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Hur’ sku dhe wähl hinnaB.VI Nykiöping d: 5 Septembr
Mer än man kan hinna ta. E.IX Många fara effter Gulle
 
 HINNER..............5
hon med all sin macht eij hinner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
ingen nogsambt rosa hinner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
den iag aldrig släcka hinner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Det hinner alldrig dijt, som det sig tänckt at ämna, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
han hinner intet mehr än bara see och höra. S.I En sulten swarter mager kar
 
 HINTE...............2
Men om min swaga macht min willia hielpa hinte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
från det iag åtta åhr till denne åldren hinte E.XXII Om älska är en dygd som det och säckert är
 
 HION................1
och i pungen Almos hion, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
 
 HIORD...............4
Wår hydda är wår wärld, wår lilla hiord wår Skatt. XXIX A la plus aimable Bergere
Sij! så kan här wår hiord Oß arma herdar föda, XXIX A la plus aimable Bergere
När som om qwällen wij wår hiord har fördt i husen, XXIX A la plus aimable Bergere
En ringa afwel af min lilla fåre hiord, XXIX A la plus aimable Bergere
 
 HIORDEN.............1
Det är en frucht utaf den lilla fåre hiorden, XXIX A la plus aimable Bergere
 
 HIORDH..............2
Jagh befaller ehr min Hiordh XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Som dig med all sin Hiordh stedz huld och hörsam är. XXIX A la plus aimable Bergere
 
 HISKELIGA...........1
Deras hiskeliga gaap B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
 
 HISKELIGH...........1
hwar mårgon hiskeligh, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
 
 HIT.................1
at alla räfwar komma Hit FA.II En räf en gång i Siönöd wa
 
 HITTA...............4
Lell så kunna de wähl hitta, V J går blef iag mäd spee
Att eij någon hijt må hitta, XIX Ödemark i willa Skougar
för än iag ha hittaS.II Kårf-giästbod
Eller säkert hitta på, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
 
 HITTAR..............1
Hwem utaf er först hittarG.IV Hwem är som detta gißa kan
 
 HIUHL...............1
hon surrar kring rätt som et hiuhl S.I En sulten swarter mager kar
 
 HIUUL...............1
Ett kullstött lyckans hiuul som eij går mehra kring XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 HIÄHL...............1
Swälter i hiähl bland tusend brödh, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
 
 HIÄLPAN.............1
strax hiälpan utur watnet opp, FA.II En räf en gång i Siönöd wa
 
 HIÄRNA..............1
friskar hiärna, och giör liufft. S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
 
 HIÄRTANS............1
at du ska säckert få en hiärtans wacker Man SP.IX Will du min swarta hand me’en silfwerpenning smörja
 
 HIÄRTAT.............1
arma hiärtat mitt nu här XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 HIÄRTLI.............1
Han då gåsen rätt hiärtli ba FA.II En räf en gång i Siönöd wa
 
 HIÄRTLIG............1
Är hiärtlig glad, syns mycket säll, SP.I Jag spår, att mången som i qwäll
 
 HM..................1
I: Hm: S.III Madammoiselle
 
 HOF.................2
det är nu maneer wid hof. S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
Men kan du ej stå ut de prof, som ske i Hof, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
 
 HOFBUßEN............1
Hwad plägar oß lijka när hofbußen kommer och studsar D.III Ängelska Schique
 
 HOFFMÄN.............1
Det, at HoffMän taga stut, B.V Swar uppå de Nya Tidningar
 
 HOFMÄN..............1
alla hofmän wähl till modz, B.IV Swenska ordinarie Påsttijender
 
 HOFMÄSTARES.........1
Hofmästares proprium. B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 HOFRÄTTEN...........1
i hofrätten, säger han, twingar iag swetten uhr pannan, D.III Ängelska Schique
 
 HOFWET..............2
så märker man altid i hofwet de hurtiga sinnen D.III Ängelska Schique
han säger tig nytt och hwad sig i hofwet kan skicka D.III Ängelska Schique
 
 HOG.................1
i min hog och i mitt sinne XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 HOGEN...............2
När mig i hogen ran de förre liufwa daar, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
det kitlar mäst i hogen F.VI Contre le Mariage
 
 HOGH................2
Fast Glädie bodde i min hogh, XXVI A L’aimable Bergere
De plåga eij wårt sinn de kittla eij wår hogh. XXIX A la plus aimable Bergere
 
 HOLL................1
holl öronen styfwa att sig uppå eder eij loßar, D.III Ängelska Schique
 
 HOLLA...............1
Holla henne eij i werde, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
 
 HOLLAS..............1
Hollas vthi högre pris, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
 
 HOLLIT..............1
Som ther förr ha hollit håff; B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
 
 HOLLOM..............1
hollom oß frächt D.III Ängelska Schique
 
 HOLM................1
Sij här en ußel Holm der bittra näßlor blomma, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 HOLMSTRÖMS..........3
General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn som gick B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Nu följer en Holmströms Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Om Holmströms krockuga Finger E.LVIII Om Holmströms krockuga Finger
 
 HOLT................1
Holt näpplig doch en tijma ordh, XXVI A L’aimable Bergere
 
 HON.................167
Hon är nätter hon är gran, VI Jag weet En liten Pijga
Hon är nätter hon är gran, VI Jag weet En liten Pijga
Hon kan liuga, hon kan nijga, VI Jag weet En liten Pijga
Hon kan liuga, hon kan nijga, VI Jag weet En liten Pijga
Lijte nogh har hon om åhret, VI Jag weet En liten Pijga
Men Gud weete hwar hon fåhret, VI Jag weet En liten Pijga
Altijdh ähr hon gran och Skiön. VI Jag weet En liten Pijga
Doch hon bäddar Giästrens Sängar, VI Jag weet En liten Pijga
Der med tienar hon sig pengar, VI Jag weet En liten Pijga
Hon will sin bitterheet utj min Jämmer släckia, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hon är för mig rätt intet liufwelig, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hon är rätt swår och alt för tung för migh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Den pijhlen som hon har utj mit hierta skutit, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hon har min frögd och all min glädie sönderbrutit, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
älska när hon hålles kier XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
men betänck hon feck ett Hierta XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Hon med sitt wredes Straff, han med sin stränga boga, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hon kallar detta Glam och Grundelösa skiähl, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hon lär alt hwad iag sagdt helt dubbelsinnigt wrija, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och wända godt i ondt, på det hon hämbnas må, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hon ler der sielfwer åth, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Att hon af ynkian med mig stämmer in, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
När Sohlen hon kommer och dagen sig börjar, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Hon reser iag måst allena förtöfwa, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Hon reser, hon rees och will mig förlåta, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Hon reser, hon rees och will mig förlåta, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
På sin hals had’ hon en kädia XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hon är bunden kan du’t röna XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
som hon bär på hals och hand XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hon är gifft och har en man; XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hon med all sin macht eij hinner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
skola slutas at hon kommer XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
hwar hon swagast wara må XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon Ehr eij blifwer war XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
hon förfölgde dem så fort XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon i min hiertans port XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
hur hon Commendera wijste XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Huru hon sitt pantzar prydde XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
när hon wincka språng hwar till XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
fråga hwad hon hafwa will, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Ty sa de hon är så fager XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon hwar och en behager XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
kan få förmon när hon will XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon har en prächtig panna, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
olijk är hon ingalund XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
när hon stijger gladlynt opp XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
ha’ hon större fahra sidt XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
om hon skulle få begiära XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Först skall hon eij någon drifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Sedan måste hon förfächta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
fast hon där Schütz herre blitt. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men hon säger sig eij kunna XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon måste sig förundra XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Hon skall modet wårt eij dämpa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
trås at hon oß giör nåt meen. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
på det hon eij klappa må XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Doch måst hon af mitt qwahl med harm det swaret höra, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Hon är wähl Skiöhn, men har ett Jerne hierta, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Fast hon will hårdt moth mig förfara, XXVI A L’aimable Bergere
Så är hon doch min enda Skiähl, XXVI A L’aimable Bergere
Så har iag genast tänckt kom wäs hon kommer nu, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Jag tänckte nu som förr, när hon eij mera synnes, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Älska, fägna hwad hon gier, XXVIII Vppå ett Conterfait
Den en liten gunst hon wißer XXVIII Vppå ett Conterfait
Hon i skiönheet grymheet hyser, XXVIII Vppå ett Conterfait
Neij hon är sig altijdh lijka, XXVIII Vppå ett Conterfait
Jntet rycker hon den undan XXVIII Vppå ett Conterfait
Jntet rijfz hon intet slijtz hon, XXVIII Vppå ett Conterfait
Jntet rijfz hon intet slijtz hon, XXVIII Vppå ett Conterfait
intet spåttar hon kring seij, XXVIII Vppå ett Conterfait
Brukar hon der med att sticka, XXVIII Vppå ett Conterfait
Hon är frommer hon är stilla, XXVIII Vppå ett Conterfait
Hon är frommer hon är stilla, XXVIII Vppå ett Conterfait
Hon will dig all sin tidh till hörsam lydno wara, XXIX A la plus aimable Bergere
Hon har med egen hand och dem till tienst den stickat, XXIX A la plus aimable Bergere
Hon är och äfwen af den förr omtalde handen, XXIX A la plus aimable Bergere
Så war hon borta, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Det annat hon eij skall få röna, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Jagh fägnar aldrig hwad hon elliest mig will gifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ty effter hon nu taar ifrån mig all min frögd, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så skall hon aldrig mehr få giöra mig förnögd, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
blijr hennes Grönska all, hon sielf blå hwijt och kaller XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
skulle hon Er wähl behaga, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
på dhet hon skall skratta fåå F.I Contre La Fortune
att hon kan sitt nöije nåå. F.I Contre La Fortune
Har hon präßat af mig tårar F.I Contre La Fortune
Hwad hon på mig will föröfwa, F.II Wreda lycka och Oblijda
Der med hon mig stöter nehr, F.II Wreda lycka och Oblijda
När hon mit Courage sehr, F.II Wreda lycka och Oblijda
ty hon är den bästa möö, F.III En Krigsmans wijsa
En kedia fast hon skijner, F.VI Contre le Mariage
Hon lijkwähl halßen pinar, F.VI Contre le Mariage
hon blir wänlig, gla’r och goor. S.I En sulten swarter mager kar
hwar weeth hur’ wähl hon dansa kan, S.I En sulten swarter mager kar
hon surrar kring rätt som et hiuhl S.I En sulten swarter mager kar
endast är hon tåf Er alla S.I En sulten swarter mager kar
biudz hon, will hon taa till goa, S.III Madammoiselle
biudz hon, will hon taa till goa, S.III Madammoiselle
at hon icke budin war, S.III Madammoiselle
beer derhoos, hon will och taga S.III Madammoiselle
at hon sielf eij såfwer bårt S.III Madammoiselle
ty hon med sin enda tand S.III Madammoiselle
Att modigheeten sielf hon bagzas wed gå fram, S.VI På den frågan hwarföre det altijdh
hon lagar om prästen så att han får dricka wid maten, D.III Ängelska Schique
men när han will frija så giör hon som henne behagar, D.III Ängelska Schique
Så länge som Morkär hon hafwer eij mycket till bästa, D.III Ängelska Schique
hon kommer snart fram D.III Ängelska Schique
der som hon gick, D.III Ängelska Schique
Sällan hon knöplar flitigt hon siunger trall. D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Sällan hon knöplar flitigt hon siunger trall. D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Sompt hon af Bonden trugar sompt kiöper D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
När hon om qwäll’n nog Handsööl har fått D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Går hon från Torget hoppar och siunger trall. D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Wijsboken hon doch aldrigh förglömmer D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
så snart som Mor-Kär hon wänder sig bort D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
siunger hon om sin hiertelig Kiära trall. D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Hon siunger altijdh tussa lulla liß lilla trall: D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Mente intet att hon kom B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Hwadan hon är kommen frå, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Sidst hon spelte fanders knepp B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Hon giömmer sina pengar B.IX Klagedicht
hon stedz uhr halßen fuchtar, B.IX Klagedicht
hon dryper alla daar. B.IX Klagedicht
Så miuk är hon och feeth. B.IX Klagedicht
Hon håller hufwud stilla B.IX Klagedicht
Ä Ryggen när hon wanckar, B.IX Klagedicht
Dock har hon sådan seder B.IX Klagedicht
Att hon gemenlig städer, B.IX Klagedicht
Den Styggste hon kan fåå. B.IX Klagedicht
då bannas hon och dundrar, B.IX Klagedicht
Strax jagar hon uhr tiensten B.IX Klagedicht
dett testament hon giordt. B.IX Klagedicht
Seen fåhr hon ondt af Mohran, B.IX Klagedicht
till des hon bättre blir, B.IX Klagedicht
den hon så gierna dijr. B.IX Klagedicht
Lät hon migh en gång få kyßa des Näfwar B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Hon hette Gudinna min endaste tröst. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Hon älska migh fuller men mera sin hund. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Ty hon är rätt miuk och fijn, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
hon är för qwick och snabber, B.XIII Sidst om en mårgon goo
så will hon ännu mehr B.XIII Sidst om en mårgon goo
hon will wähl altijdh leeka, B.XIII Sidst om en mårgon goo
hon håller eij uth reesan, B.XIII Sidst om en mårgon goo
hon kastar mig uhr sahlen, B.XIII Sidst om en mårgon goo
ia: blir hon litet gahlen B.XIII Sidst om en mårgon goo
så skeenar hon med meij. B.XIII Sidst om en mårgon goo
och kommer hon då under B.XIII Sidst om en mårgon goo
hwad båtar hon är wacker B.XIII Sidst om en mårgon goo
hon will alle’n regera, B.XIII Sidst om en mårgon goo
ia, brackan will hon haa B.XIII Sidst om en mårgon goo
Thes hon sprang bort förutan krus FA.I Det war en gång en unger katt
at hon sku med sin fiäder kropp FA.II En räf en gång i Siönöd wa
Hon swara neij giör först din flit FA.II En räf en gång i Siönöd wa
Men hon ga barnemorskan Fan. FA.III Een Sugga låg och sku få Grijsar
Så skiön att hon kan skräma baren; SP.II Dig will jag önska nu och spå
Spå, Hwad hon skulle få för Man? SP.III En fråga mig, om jag och kan
at bå hon och du lär brå SP.V J din panna kan iag sij
Du på Farn, hon på Morn SP.V J din panna kan iag sij
Det hon skall sådan lycka ha SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
Moor din hon har godt att seija E.XXVIII Moor din hon har godt att seija
hon får giörat när hon will, E.XXVIII Moor din hon har godt att seija
hon får giörat när hon will, E.XXVIII Moor din hon har godt att seija
Wist är hon Snabb och snäll, i sina händer små E.XXXI Öfwer en Jungfru som war berömd för wara så snäll i sina händer
ty hon kan i en hast förutan stöd och stänger E.XXXI Öfwer en Jungfru som war berömd för wara så snäll i sina händer
att hon knifwe-stucken blifwit, E.XXXII Lucretia är fast högt berömd
Om hon honom lida kan E.L West du hwad en Ungkarl will
Så klämde hon till med röfen sin E.LVIII Om Holmströms krockuga Finger

Next Section

Top of Section