Next Section

Previous Section

 
 ETC.................2
siunges som then Wederwärdigheet etc. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Gåssar etc. D.II En nylustig och begärlig WISA
 
 ETHNA...............1
Mitt hierta ska för dig ett trogit Ethna wara, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
 
 ETT.................106
Att prijsa Kierleken med ett gladt modt, IV J Fouglar små som siunga i Skougen
J prijsa kierleken med ett glatt modt, IV J Fouglar små som siunga i Skougen
Att lasta kierleken med ett wredt modh, IV J Fouglar små som siunga i Skougen
Kiärleken är ett landh, VII Contre L’amour
Ett öfwermåttan dygdigt Sinne, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Mitt hopp drifz som ett wär af ängzlan af och ann. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Ett obeskrifligt qwahl, och en oändlig trängtan, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Ty swär iag till ett sluth, Trå den som älskar mer. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Hoos dem det warit haar men söker sig ett boo, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Jag är ett Skiepp, som all sin tyg i wilda siön förlorar, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Min bön beswaras med ett wredsamt neij. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Ett lijtet Barn som man söta såckret wijsar, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Den i sitt bröst ett redligt hierta bar, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
men betänck hon feck ett Hierta XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Får iagh tahla än ett Ordh; XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Ett kiöp och byte giordt twå trogne hiertan millan, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och styran som ett skiepp moth hafsens böllior stå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En wacker Liuflig wän med ett förnögsamt sinn, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En ända trå kan eij ett skepp i hafwet hålla, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En alt för trofast troo det är ett enwist kynne, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ett wäldigdt wäder kan, en swager qwist snart böija, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
effter han digh gaf ett Hierta XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
ett heelt annat sinne fatta XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
tänckt’ och talte eij ett ohl; XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Som ett hår med dem inbrutit XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
ett par snömoos bållar skiöna XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
i ett krigzråd till at see XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
kun wij få ett gott accord XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
giorde mig ett fahrligt snee. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Den fant hoos Cloris Jagh förent och alt i ett. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Och gier din fägring än ett dubbelt skiönt behag. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
tänckt ändtlig giöra ett fullkombligdt Mesterstycke XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Ett något som med skiähl fullkombligdt kallar sigh. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Ja! wor’ ett högre ord än skiönheet tro man meij, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Ty på ett dygn så war iag siuk och sunder. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Hon är wähl Skiöhn, men har ett Jerne hierta, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Ett drypand dropp kan hårda stenar wäckia, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Der han ett liufligdt läger fant. XXVI A L’aimable Bergere
Af glädie till att få ett breef utaf din hand, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Ett Ögnebleck från dig att tänckia på en an, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt hierta ska för dig ett trogit Ethna wara, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min Kierleek och mit Lijf sku få ett lijka sluuth XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Vppå ett Conterfait. XXVIII Vppå ett Conterfait
Hoos ett lijflöst Conterfeij, XXVIII Vppå ett Conterfait
Sucktar med ett stort förtret, XXVIII Vppå ett Conterfait
Nu ett ledsampt Mode är, XXVIII Vppå ett Conterfait
Ett troget hiertelag en ärlig wänligheet, XXIX A la plus aimable Bergere
Men ett nöijachtigt Sinn i alla tijder teer. XXIX A la plus aimable Bergere
J stället för ett frögdsamt nöije, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Ett troget Sinne, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Skall till ett Sluth mitt sidsta ordh, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Ett sådant afsked iag med döden wähl jämbförer, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ach! mist’ iag alt med ett min ängzlan och mit lijf. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl då till ett sluth, far wähl min wän far wähl! XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
men när hans suck och gråt feck entelig ett slut XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Sij här ett styrlöst skiep som drifz af hwarie wär XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett sådant stannar wist i en olycklig hampn. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett ynckligt ingenting, som ödet sielf förföllier XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
En moothgångz sammellplatz, ett lyckans tijdfördrif, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett intet utan alt, en fogel utan näste XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett huus förutan tak, En herre utan fäste; XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett kullstött lyckans hiuul som eij går mehra kring XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min kropp ett plågehuus upfyldt med sorg och nödh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Han giör mitt hwilorum, rätt till ett plågetorgh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dhet bröst som måst af sorg så tiockt ett harnesk bära, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett ynkligt suus och bruus af Zephirs swala mund XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Du äst ett Vnderwärck, ett kort begrep af Allt, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Du äst ett Vnderwärck, ett kort begrep af Allt, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
När han så skiönt Ett Billd, har Skapat utaf Mull. XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
För mången är ett Quahl, för mången är ett Nöije, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
För mången är ett Quahl, för mången är ett Nöije, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Som ett skepp emoot een klippa F.I Contre La Fortune
stöötz uthaf ett olycks-währ F.I Contre La Fortune
moot ett Hierta är för swårt, F.I Contre La Fortune
tänck ett leijon kan bewekas F.I Contre La Fortune
sielf ett olycks blix för migh F.I Contre La Fortune
bedröfwar snart ett Took, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Ett Band wår frijheet kränker, F.VI Contre le Mariage
Ett fambntag ängzlan gifwer, F.VI Contre le Mariage
Ett Fängzle Fängzle blifwer F.VI Contre le Mariage
at han stußar i ett faat, S.II Kårf-giästbod
Och med ett snabt ge führ den kalla lufften wärma, S.VI På den frågan hwarföre det altijdh
såsom ett swijn då raglar han heem D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
J ären rätt ett willsinnat Fää D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Ett oskiähligt Creatur, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Satt förfärat i ett hörn B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Ett sällsamt Kreatur fins under denna sten. B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Kom nu och gißa på, förrn du går ett steg länger, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Han fick en sällsam död. Ett rus af starka winet B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Jag tänkt man ett åhr åga B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Ett stort Corpral skiägg bär han B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Rätt som ett åskie dunder B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Dett är ett fahrli Vnder, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Ett sådant bene Ragell B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
hwiter som ett Slißingzstycke, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Alla woro på ett byte, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
Ett lamb stod wid en Å, och drack, FA.IV Så går med oß i wåra da’r
mitt i hufwudh är ett håhl G.II Alla qwinfolcks gunst iagh winner
Hwad är då det? det är ett skepp. G.IX En blinder häst förutan fötter
Så nyttig, som ett skade diur; SP.II Dig will jag önska nu och spå
Jagh menthe men förgiäfz ett Qwarther längre blij E.I Vppå Duc de Monmouth som blef Halßhuggen i Engelandh
Nu kan migh hwar och een ett qwarther stäckre sij. E.I Vppå Duc de Monmouth som blef Halßhuggen i Engelandh
Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp. E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp
Den een man får, han får för stort ett kors at dra. E.XLVI Hwad wore det för frögd sig hustru till at ta
Hwad är ett äckta stånd? därpå giol’s detta slut E.LII En gång så månde en, den frågan föreställa
Hwad är ett gifftermål? perpetuelt arende E.LIII Hwad är ett gifftermål? perpetuelt arende

Next Section

Top of Section