Next Section

Previous Section

 
 EFFTERFÖLLIER.......1
Doch himmelen hwars bud iag trogen effterföllier, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
 
 EFTER...............2
Efter Ryttarne dra åf, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Han, efter tycket mitt, som hwar och en wäl wet, E.XLVII Hwad är en ungkarl som med alla tißlar, taßlar?
 
 EFTERSTRÄFWA........1
Tusend hieltar eftersträfwa E.LXIII Verser öfwer Kongl. Majts hund, Pompe
 
 EGEN................8
Jag måst din wrede och min egen ofärd wäija, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Den enwijs är plä titt sin egen ofärd wålla, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Din egen redligheet lär dig doch öfwertyga, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och war min egen herre då, XXVI A L’aimable Bergere
Som till sin dödh och graf, din egen will förblij: XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Hon har med egen hand och dem till tienst den stickat, XXIX A la plus aimable Bergere
Egen mat med skiedar mäta, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
Draf, och egen träck förtära, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 EGENDOMB............1
Vtj din Egendomb får ingen blifwa inne, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
 
 EGIN................1
iag mig henne egin gier, F.III En Krigsmans wijsa
 
 EGIT................2
mit i glädiens egit huus, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
är med sitt egit oförnögdh, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
 
 EHR.................40
Skiuta Ehr så af qwistarna ner, IV J Fouglar små som siunga i Skougen
Ty han är Ehr doch aldrig trogen, IV J Fouglar små som siunga i Skougen
Ty han är Ehr doch aldrig godh. IV J Fouglar små som siunga i Skougen
Nämbner iagh ehr billigdt alla, XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Jagh befaller ehr min Hiordh XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Okiendt blij hoß Ehr i Roo, XIX Ödemark i willa Skougar
Flyta till Ehr skiähra floodh, XIX Ödemark i willa Skougar
Stockholms flickor lät Ehr fägring XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Skall Ehr Trähl mitt hierta wara? XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon Ehr eij blifwer war XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
och Ehr så till fånga tar. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
wakten Ehr, ehr wäg är farli XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
wakten Ehr, ehr wäg är farli XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Att J wijst Ehr mina wänner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Secunderen Trählen Ehr, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at eij nån af Ehr är flater XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Söök Ehr en ann’ som tij’n fördrijfwer, XXVI A L’aimable Bergere
Ehr har iag Glädt med liufwa lekar, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Jag faller matt och trött af suckan för ehr neder XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
at iag Ehr nu öfwersänder XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
om J på Ehr hwijta hand XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
af min handska på Ehr hand; XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
för min gåfwa iag Ehr geer, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
mina hanskar få för Ehr; XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
seij Ehr hand den är så warmer XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
iag will Ehr wähl alla bijda, F.III En Krigsmans wijsa
iag will aldrig i Ehr leeta F.III En Krigsmans wijsa
ty Ehr lust är alt för kort, F.III En Krigsmans wijsa
länge ha Ehr dräng fåt stådt der S.II Kårf-giästbod
Karar, hwem ha sändt Ehr hijt? S.II Kårf-giästbod
tack min Syster för Ehr gåfwa, S.II Kårf-giästbod
Från Örbroo så blef Ehr skrifwit S.V En Suputhz förswar
Jurgen Fredrik hans Jurgen i hållen Ehr bra, D.I In promptu giord, der några goda wänner woro på en säker orth
det tjänar sig bäst at i drängjar nu hålla ehr framme D.II En nylustig och begärlig WISA
Det tåles ey länger begynnen med lyster ehr dantza D.II En nylustig och begärlig WISA
låt gå mähn det går j snart läkedom få för ehr siuka: D.II En nylustig och begärlig WISA
nu tänker man till Ehr att frija; D.III Ängelska Schique
Håll ehr man snäll, D.III Ängelska Schique
det står Ehr rätt wäl, D.III Ängelska Schique
Tro fritt i ångren Ehr. B.IX Klagedicht
 
 EHRE................1
kom med Ehre dunder stycker, F.III En Krigsmans wijsa
 
 EHRENPRYßES.........1
och i Ehrenpryßes huus S.V En Suputhz förswar
 
 EHRT................1
iag är af Ehrt skråål heel trötter F.III En Krigsmans wijsa
 
 EHURU...............2
Ehuru wähl det strax begynt till dig spaßera, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
ehuru dhe och måhla seij S.I En sulten swarter mager kar
 
 EHWAD...............2
Ehwad iag företar, ehwad iag nånsin täncker, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Ehwad iag företar, ehwad iag nånsin täncker, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
 
 EIJ.................384
Doch må du dig eij inbilla, I Mer än wackra min herdinna
Som iag eij sku gierna willa, I Mer än wackra min herdinna
Om kierleek eij, II Herdinna säij
Jagh weet det eij, II Herdinna säij
Eij den de läggas på; II Herdinna säij
Ty bond eij skiuta kan, V J går blef iag mäd spee
Tyska tåfzhöns han eij fäller, V J går blef iag mäd spee
Ty till hergåhls törs eij han, V J går blef iag mäd spee
Att han Oß eij fånga må, V J går blef iag mäd spee
Och släkz eij utan tårar, VII Contre L’amour
Jag får eij döö så hastigdt änn, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Jag får eij skillias från mitt lijf, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Hwad wij till hindra eij förmå, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Farwähl men tro eij att din trähl, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men kan iag eij min kiärlek bringa, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Dett tåhl iag eij mehra, X Farwähl med din plåga
som mig eij behagar, X Farwähl med din plåga
Eij sku hoos mig ha gång, XI Jag swor en gång
Wist iag eij att i Swärie XI Jag swor en gång
När Elden eij mer bräns, när sohlen eij mer lyser, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
När Elden eij mer bräns, när sohlen eij mer lyser, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
När hafwetz diupa brunn eij mera watten hyser, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men som det aldrig skier så lär eij heller hända, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Doch det förswär iag eij att icke Ödmiukt ähra, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Och wijd skiönheeten sielf att iag eij älskar mer. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Hwem undrar då derpå, att iag eij älskar meer. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
När mine Ögon eij få blifwa hoos mig qwar, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Mitt hierta föllier dem, det tröst eij längre töfwa, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Doch neij Jag will eij mehr mit hierta återtaga, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Fördenskull undrens eij, at iag eij dickta kan, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Fördenskull undrens eij, at iag eij dickta kan, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Men säger mig doch eij min brott och skuld. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Till hennes Skien dijt han eij komma kan, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
När han eij når den hambnen som han sijr, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Ty det doch eij med hårdheet sin dens troheet nånsin fäller, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Han kan då tro mig fritt med all sin macht eij rycka, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Kan den som hälßan har eij kallas siukelig. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Jag qwijder weth doch eij för hwem som iag här qwider, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Jag weet eij effter hwem det sorgfult månde trängta, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Sorgfull är eij allen bland andra utan frögd, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Dijt man wähl önskar sig, men doch eij komma kan. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Fast iag skiönt älskar den, som mig kan skie eij hatar, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Jag törs eij Belide, ach Jag törs eij mera säija, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Jag törs eij Belide, ach Jag törs eij mera säija, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Hwad tyst är spöries då, iag törs eij tala mera, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men skier det eij så troo, att iag doch som mig böör, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Effter du migh eij will hööra, XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Will Öde du på mig eij nånsin nådigdt blifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Skall annat eij min hand än ach ach wee få skrifwa? XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Doch hielper eij iag beer, ty neij är all min tröst, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men Astrild säijer neij, du får eij öfwergifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En trogen kiärleekz brand bör eij uthtahsnadt blifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Eij af en liten pust strax baakom bergen drijfwas, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och sökia säker hambn der säkerheet eij fans, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och gullrengn slaggar eij i wåra fönster in, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Eij ångra seen hwad för så wähl förrättat är, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Eij hastigt krig uppå en Ewig frijd förklara, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hans brånad kåhlnar bort hans sötma plä eij finnas, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En ända trå kan eij ett skepp i hafwet hålla, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Min enda suck kan eij moth alla Stormar ståå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
D’är fåfängt Önska sig, hwad man doch eij kan fåå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Som fägnar hwad det får, som glömmer hwad eij skier, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Som ändtlig hafwa will det han doch eij kan få; XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och lembna androm hwad det sielf eij äga kan, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men troo lell om du will, med orätt mig eij dömma, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Det motgång twingar mig doch eij ostadigheet, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
at ändtlig öfwergie, den iag doch eij kan glömma, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Moth hela himblens Rådh kan eij min trängtan gå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Att Jag måst undergå hwad Jag eij gierna giör; XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Dy får Jag som iag will eij wara ewigt din, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Min Kiärlek tar nu wähl doch eij min wördnat ända, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Jag älskar men tör min älskog eij nembna, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag plågas men får eij bedia om booth, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag kan intet mehra iag årkar eij qwijda, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag mächtar eij längre mot ödet att strijda, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Så ändas eij min Nödh, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Han döör eij utan frögd. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Har nu eij tröst behof, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Dagen får eij lysa här, XIX Ödemark i willa Skougar
Fouglarna få här eij sittia, XIX Ödemark i willa Skougar
Att eij någon hijt må hitta, XIX Ödemark i willa Skougar
Doch iag får mig eij beklaga, XIX Ödemark i willa Skougar
Kan då min Böön eij hålla tig qwar, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Skiönste iagh ber deij war eij så snar, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Mißun det eij din trähl, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Min sörriande pust skall eij återwända, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
mercker du eij min förtreeth XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
som eij någon Kiärleek bäär XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Om det eij af kierlekz lågor XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Den som lefde och eij älska, XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
men kan iag den rätt eij rijta XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
at den eij kan lyckas här XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
weth eij nå’n hwad det will heeta XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
(som eij nånsin kunna blunda XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
måst’ man henne eij betrachta, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
eij af qwäfwian skulle döö, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
doch dhe kunde dem eij stilla, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
effter dhe eij skådas få, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
at eij bättre kunde fåås, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
såg och wist eij hwad iag såg, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
sade koxa eij mehr dijt XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
seer du eij deß kedior skiöna XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
see eij henne längre ahn XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
tänckt’ och talte eij ett ohl; XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
älskog tohr’ iag då eij öfwa, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
utan den kund’ iag eij lefwa, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hwad iag skulle, iag eij giohle, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hwad iag wille, iag eij tohle; XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
at han eij uhrsäcktan tåhl, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Du måst’ eij deß hotan ackta; XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
fast och troget som eij drifwer XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at den sig eij wunnen sijr XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
hon med all sin macht eij hinner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
med sin skiönheet eij där in XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som eij lättelig winnas kan. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
tar eij in min hiertans skantz. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon Ehr eij blifwer war XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
måste man eij längre skämta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
måst man henne eij betrakta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Kunne Wij dem eij beskrifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at eij smink uppå dem fins. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som des fägring eij förlohra XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
effter wij eij orka mehra XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Först skall hon eij någon drifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Eij inskränckias skall des wandell XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men hon säger sig eij kunna XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
förr will iag eij mehra fallska, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men iag seer eij nån af alla XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at eij nån af Ehr är flater XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Hon skall modet wårt eij dämpa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Ach! är det mig eij en skymf XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
på det hon eij klappa må XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Ty de fölgde eij tilbaka XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
hiertat mitt blijr eij mer löst. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
wijsa hiertat eij är wahnt XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
bör eij arbeta, men med undran stedz besees XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Eij kunde nån mit hårda sinne dåra, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Cupido sielf kund eij mit hierta såhra. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Lätt derför’ eij om natten roligt Såfwa. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag älskar nu och kan eij återwända, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag blundar wähl, men kan lijkwist eij såfwa, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Min klagan kan eij hennes hierta röra, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag suckar, men för öhron som eij höra. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Så måste du eij heller aldrig lijda, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Tröst hiertat ditt eij röras af min tåhr, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Will du min Nöd med Gunsten din eij täckia, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Den skadde eij mitt unga Lijf, XXVI A L’aimable Bergere
Ja! Astrildz macht giord’ mig eij fahra, XXVI A L’aimable Bergere
Och war eij någon skiönhetz trähl, XXVI A L’aimable Bergere
Jagh weet eij nån som för mig faasa, XXVI A L’aimable Bergere
En liten macht förslår eij här, XXVI A L’aimable Bergere
Den snaran iag eij sönderrifwer, XXVI A L’aimable Bergere
Den offta flytter mår eij wähl, XXVI A L’aimable Bergere
Mig må eij nån mehr wisput kalla, XXVI A L’aimable Bergere
Han swigtar eij för nåt beswär, XXVI A L’aimable Bergere
Rijf Skönste Rijf Jag beer det lilla blad eij sönder, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Jag borde wähl din Roo eij med min Klagan störa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Jag weet för ängzlan eij hwar det will taga land, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min Glädie iag har mist kan iag eij återfå, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Sielf Ödetz stora macht kan eij mitt qwahl förändra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Som utj bitterheet eij nånsin har sin Maka, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Har iag då eij förmått, lå blij, mitt sinne kränka, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Hur Offta har doch eij mitt sinnelösa Sinne, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Att iag eij tänckt det du min frijheet så sku fälla, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Jag tänckte nu som förr, när hon eij mera synnes, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Hwars flammor aldrig släkz hwars Eld eij tasnar uth, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Stå eij längre där och snugga, XXVIII Vppå ett Conterfait
Doch iag får eij så förstöta, XXVIII Vppå ett Conterfait
Som eij släcka will min låga, XXVIII Vppå ett Conterfait
See eij nånßin sluut på meij, XXVIII Vppå ett Conterfait
Mig med hugg och slag eij höter, XXVIII Vppå ett Conterfait
Neij min Flicka giör eij så, XXVIII Vppå ett Conterfait
Fast eij min ringa skänk af Gull och stenar lyser, XXIX A la plus aimable Bergere
Och iag med prächtig ord mitt tahl eij pryda weet, XXIX A la plus aimable Bergere
Fast wij eij tahla stort wij mena hwad wij seija, XXIX A la plus aimable Bergere
Och löpa eij kring byn med Sqwallerachtigt snak, XXIX A la plus aimable Bergere
Man tarfwar eij hoos Oß för pengar wänner läija, XXIX A la plus aimable Bergere
Sielf lyckans up och nehr den plågar eij wårt hierta, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag aldrig wetta will hwad iag eij kan begripa, XXIX A la plus aimable Bergere
Förachta eij wår math, men smaka deruppå, XXIX A la plus aimable Bergere
Ty hoppas iag att du dem och nu eij försmår. XXIX A la plus aimable Bergere
De plåga eij wårt sinn de kittla eij wår hogh. XXIX A la plus aimable Bergere
De plåga eij wårt sinn de kittla eij wår hogh. XXIX A la plus aimable Bergere
Fast du din skiöna kropp eij tröster der till twinga, XXIX A la plus aimable Bergere
Med flere ord kan iag mitt hwerf nu eij förklara, XXIX A la plus aimable Bergere
Förachta detta eij fast det af ringa wärde, XXIX A la plus aimable Bergere
Men glöm min ädla Wän eij bort besinna här, XXIX A la plus aimable Bergere
Det annat hon eij skall få röna, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Som reser bort, kan skee och kommer eij igen, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag lär här effter eij des kloka ord mer spöra, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Hwad seer mitt Öga då när det eij mer kan see, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag skall i all min tijd eij ta moth någon tröst, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Med all sin macht det dig uhr hiertat mit eij tar, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan eij glömma dig för än jag lägs i mull XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Han skillier med sin macht doch eij wår hiertan åth. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jagh får eij se dig mer, iag får eij med dig tahla, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jagh får eij se dig mer, iag får eij med dig tahla, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Den iag erkienna kan, doch eij beskrifwa wet, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mit Öga skall eij mehr hwad fagert är betrachta, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Kan iag med all min böhn, eij himblens nåde winna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan eij mehr, mitt bröst det will af ängzlan spricka, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
En fattig fånge kan wäl qwijda men eij qwäda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
det till sin last eij nåt, änn suck och tårar bär. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Det flyger af och an, ock wet eij hwart det länder, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett kullstött lyckans hiuul som eij går mehra kring XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min lefnadh annat eij än som een långsam dödh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ty dhe eij giöra än, begråta min förtreet XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
som eij förwandlas will, och öfwergifwa migh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Han går i Jorden neer eij uthan mycken fröijd. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men Ach du kommer eij, hwar blijr du rädda dödh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ty döden budin will eij heller längre töfwa XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
När du dig wänder bort och eij will gifwa krafft. XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Att ällska lastas eij, fast man det eij kan winna, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Att ällska lastas eij, fast man det eij kan winna, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
fins, som eij sku’ gärna willia XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
gif Eij honom der till låf, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
at Er hanske går eij tåf... XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
Emoot den som eij töör bijda, F.I Contre La Fortune
uthaf fienden eij nekas F.I Contre La Fortune
mina plågor få eij ända F.I Contre La Fortune
Jag förmår eij mehra lijda F.I Contre La Fortune
Hiertat kan eij mehra qwijda F.I Contre La Fortune
Wrede rönar Jag eij gunst. F.II Wreda lycka och Oblijda
iag är lustig, eij ogeen. F.III En Krigsmans wijsa
är deß plåga eij så kårt, F.III En Krigsmans wijsa
när den drukna eij gå kan, F.III En Krigsmans wijsa
derföre iag eij läsa kan, F.III En Krigsmans wijsa
och eij brinna i deß glödh, F.III En Krigsmans wijsa
lustigheet will iag eij spara, F.III En Krigsmans wijsa
de kunna eij hielpa, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
När han eij mera äta kan. F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Så lättligen eij förfara, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
eij fånut eller ringa, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
är lyklig, tröst iagh eij prijsa, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
eij nånsin nån Rijker, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
i mothgång eij wijker, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Och plågar eij min kropp, F.V Lustig frisk opp
eij någon pening qwar. F.V Lustig frisk opp
ty iag eij annat hafwer, F.V Lustig frisk opp
Han kan eij något mista, F.V Lustig frisk opp
En Tiuf eij något tahr. F.V Lustig frisk opp
Jag eij omfatta kan; F.VI Contre le Mariage
eij som dhe andre diuren F.VI Contre le Mariage
der han så wähl eij faar, F.VI Contre le Mariage
hwad man eij sielfwer har. F.VI Contre le Mariage
och eij min frijhet gifwa F.VI Contre le Mariage
först meij eij detta tryter, man, S.I En sulten swarter mager kar
iag sörrier eij för mårron daan, S.I En sulten swarter mager kar
fast iag eij alt får som iag will, S.I En sulten swarter mager kar
ty det will eij så räcka till, S.I En sulten swarter mager kar
den kan eij altijdh bulla åpp S.I En sulten swarter mager kar
en kropp der skiönhetz måhl eij strukit fins, men råga, S.I En sulten swarter mager kar
hwem skulle den eij trösta låcka? S.I En sulten swarter mager kar
iag kan om henne eij stort skrifwa, S.I En sulten swarter mager kar
så snart eij sedd, som snärder wara, S.I En sulten swarter mager kar
lell’ weeth iag den eij honom hatar, S.I En sulten swarter mager kar
iag sa wor’ Jag eij rädd för hugg S.I En sulten swarter mager kar
Det trätte några sidst eij lijtet mellan seij S.I En sulten swarter mager kar
En iag eij berömma får S.I En sulten swarter mager kar
sittia, ty iag det eij tår S.I En sulten swarter mager kar
at eij någon sylte qwinna S.II Kårf-giästbod
eij at gifwa på dig wackt S.II Kårf-giästbod
doch eij på nån’ Juhleleek S.III Madammoiselle
på det see’n eij må förliuda S.III Madammoiselle
at hon sielf eij såfwer bårt S.III Madammoiselle
at han eij ska orka sij. S.III Madammoiselle
lär eij stort för mig op äta, S.III Madammoiselle
och eij wägra wijsa sig S.III Madammoiselle
at det eij skall blij det sidsta, S.V En Suputhz förswar
så framt döden eij för snart S.V En Suputhz förswar
eij är med mig lijka lång, S.V En Suputhz förswar
af alt gåt är eij din lijke S.V En Suputhz förswar
giör eij något kärleekz greep S.V En Suputhz förswar
På det som daglig skier eij nånsin någon undrar, S.VI På den frågan hwarföre det altijdh
Sin åker åkerman, så måst eij heller swälta, S.VII Af samma tillfälle någre rader till Borgerskapet
Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
uthaf en wett eij en emoth säija S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
När den borta är, sigh eij förswara kan S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
den sigh önskar ont, han älskar eij en ann. S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
altijdh kan man eij i Träldom sijttia S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
altijdh kan man eij på flickor Tijtta S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Hwadh för Swänsk är det som, den eij dricka tåhl S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Uppå Swea Trohn, eij större hielte S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Flickor gieer Jag mig eij tijd att skiöta, S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Källar Poiken då sin tiänst eij sumblar, S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Med mitt stoop och glaas skall jag eij swijka S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Eij heller skall Jag ifrån källaren wijka S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
holl öronen styfwa att sig uppå eder eij loßar, D.III Ängelska Schique
doch wi eij må rata, D.III Ängelska Schique
Så länge som Morkär hon hafwer eij mycket till bästa, D.III Ängelska Schique
att han dig eij alltijd kan skiöta D.III Ängelska Schique
så frampt du på honom eij wakar. D.III Ängelska Schique
i diupaste andacht, och säger att han eij blir trötter, D.III Ängelska Schique
huru wi skole lefwa så höfligt att wi eij förtreta, D.III Ängelska Schique
som är eij förmögen D.III Ängelska Schique
Doch eij han, men den boken B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Skiämmer du eij denne book, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Eij nå’n är som intet önskar B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Sielf lär han eij med dig slijtas B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Nekar du eij meer där till, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Twå där till will iag eij glömma B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Och min book eij sönder rifwer, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Doch thet war eij barnaspel, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Holla henne eij i werde, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
will eij confirmerat blifwa B.V Swar uppå de Nya Tidningar
Som eij ren fådt barn och Linda, B.V Swar uppå de Nya Tidningar
det eij nå’t blijr öde lagdt, B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
eij wårt hemman förestå, B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
J som eij lefwa kund’ med mindre J sku ha B.VIII En trösteskrifft till 5 personer
Jag eij mißunna will Er sådan roo och gamman. B.VIII En trösteskrifft till 5 personer
Jag war då wist eij klook. B.IX Klagedicht
Sku det eij gee ap’tit. B.IX Klagedicht
Som eij will hålla fredh. B.IX Klagedicht
Doch weet Jag eij hur lifwet B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
För ryggwärk han eij får. B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
har iag eij än fått see, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Men Gud nås det kan eij hända, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Sielf kan han det eij nyttia B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Eij will han dädan flyttia, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Jagh då eij lijtet plågas, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Fast iag eij klaga töör. B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Att han eij spränger sigh. B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Och eij Elin skådat an. B.XII Een fiskare-Broos wijsa
den iag eij älska kan B.XIII Sidst om en mårgon goo
hon håller eij uth reesan, B.XIII Sidst om en mårgon goo
en stoor törs iag och eij B.XIII Sidst om en mårgon goo
doch det är eij mit laag B.XIII Sidst om en mårgon goo
En mager törs eij iag B.XIII Sidst om en mårgon goo
ty feet är iag och eij B.XIII Sidst om en mårgon goo
det iag eij höra må, B.XIII Sidst om en mårgon goo
En kloker törs eij iag B.XIII Sidst om en mårgon goo
fast iag eij kiersta heter, B.XIII Sidst om en mårgon goo
Barnen få eij mycket ärfwa, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
Eij sin nästa hoos sig lijda, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
Han wist eij hwa han skull’ der med FA.I Det war en gång en unger katt
At de eij mera årka hem, FA.I Det war en gång en unger katt
Att han förmår eij flyga bort FA.I Det war en gång en unger katt
Dem får du eij hwar tijma fatt. FA.I Det war en gång en unger katt
Så fruckta’ jag eij giäddans tand. FA.IV Så går med oß i wåra da’r
Jag har eij finger eller hand G.IV Hwem är som detta gißa kan
doch täncker eij för widt omkring G.IV Hwem är som detta gißa kan
Men tröst hwarannan doch eij see, G.V Twå Grannar ha’ hwarannan kiär’
Då önskar han eij wara till; SP.I Jag spår, att mången som i qwäll
är han eij gammal är han ung SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
är han eij lätt så är han tung SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
är han eij liten är han stoor SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
är han eij onder är han goor SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
är han eij tockot är han klook SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
är han eij klocker är han took SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
Men skier det eij är eij min skull. SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
Men skier det eij är eij min skull. SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
lär läsare här af, eij giöra någon ondt, E.II Vppå en Trägårdzmestare
Dhen ondt giör blir een gångh dock sielfwer eij förskont E.II Vppå en Trägårdzmestare
Doch mißun Hwijlan eij, den wj nu här begrafwa E.II Vppå en Trägårdzmestare
gräf eij du din ungdom neer, E.III Liuset täres men det brinner
gammal årkar du eij meer. E.III Liuset täres men det brinner
Förnöter tiden wäl, förkortar eij ditt lijf. E.VI Den något stiäl utur en ärlig Danmans hus
Han är, om jag mig eij swiker, E.VIII Den som ligger på sin skatt
Det war en stor Disput eij långsen mellan twå E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå
Trät eij med den som högre är E.XV Om du will frias från beswär
för dhet du hördt och sagdt, men eij förswara kan. E.XVII Tagh digh till wara wähl
Ja kallas det eij skryt, jag sa på hela Jorden E.XXII Om älska är en dygd som det och säckert är
Så har iag åtta daar eij warit kiärleks frij E.XXII Om älska är en dygd som det och säckert är
Jag troor iag slipper eij, fast iag lär åtti blij. E.XXII Om älska är en dygd som det och säckert är
War i qwäll eij kiärlecks dull E.XXV War i qwäll eij kiärlecks dull
Sitt eij längre tanckefull E.XXV War i qwäll eij kiärlecks dull
Jag rår eij före att min Mun så styrlöst går, E.XXXIV På en Tandlöös kiäring som aldrig teeg
Ach Gud ske låf iag slapp att mig eij samma hände, E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp
Af den iag i mitt Ook, doch eij kan lijsad blifwa? E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
Neij nöije kan iag eij hoos någon flicka finna, E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
tro mig, fast Jag eij är Präst, E.XXXVIII Lijka stånd, och lijka heder
drög eij för länge, ty då händer wißerliga E.XLI Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar
Nättren blij eij lika så. E.XLIII Tar du dig en kiäring för Pengar
Doch har för allihoop han eij den ringsta mödan E.XLVI Hwad wore det för frögd sig hustru till at ta
Eij plågar hustrun Man, eij pina barnen Farn E.XLVI Hwad wore det för frögd sig hustru till at ta
Eij plågar hustrun Man, eij pina barnen Farn E.XLVI Hwad wore det för frögd sig hustru till at ta
hur’ du eij nånsin skall få neij E.XLVIII Will du at iag skall lära deij
den intet frijar får eij korgen. E.XLVIII Will du at iag skall lära deij
at du eij får ell skall begiära E.XLIX Uti Catchesen om jag mins
läg eij någon ung wed sijda E.LIV Årckelösa Gubbe gråå
Derför war du eij så dull E.LV Tar du dig en gammal Man
Eij will bli i wärlden qwar E.LV Tar du dig en gammal Man
Som i snusa eij har Make E.LVI Tobaks-näsa, snufwedrake

Next Section

Top of Section