Next Section

Previous Section

 
 DHEM................2
gifwit digh att du med dhem XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Slijth sönder dem och med dhem all min hiertans smärta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHEN................15
Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet. XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet. XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
dhen trogne Tyrcis qwahl XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Jagh har älskat dhen, som alla XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
att dhen äntlig dödas måst XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
dhen som för migh döfwer är XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Skulle du dhen lyckligh skatta XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Dhen ingen lijka har och skapat uthan maka XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Och dhen af allas mund med kyßar wördnat thees. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Min Hy dhen bleknar bordt, min kinder dhe förfallna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
den ähr allena dhen, men aldt förwandlar sigh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Och dhen som redan war bedröfwat, meer bedröfwa XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Här nedergräfwes dhen som stedz i Jorden gräfde E.II Vppå en Trägårdzmestare
Dhen ondt giör blir een gångh dock sielfwer eij förskont E.II Vppå en Trägårdzmestare
Sij han, af dhen mångh Mask här ähr af daga tagen E.II Vppå en Trägårdzmestare
 
 DHENNE..............3
och wähl än i dhenne dagh XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Som dheße foglar små dhe sönge dhenne gångh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Förökte alles suck i dhenne sorge lundh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHENS...............1
Mins händers wärk ähr stedz dhens Ögons bittra tårar XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHER................1
Och att all Werldens sorgh sigh uthwaldt dher een graf. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHERMED.............1
Om icke iagh dhermed min iemmer skull beskåda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHERÖFWER...........1
att uthan farkost man dheröfwer reesa trygdt. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHES................2
Till dhes iagh druncknar sidst uthj min tåresiö XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Så att dhes tåreflodh kringh hela werden flöth. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHET................20
aldt dhet ondt som iagh har giordt XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
ty hwadh fröijdh kan dhet digh gifwa XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Dhet ofullkombligdt war will wijsa genom digh XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Dhet häffz af puster opp, och tryckz af ängzlan neder XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dhet pickar inthet mehr, ty dhet ähr matt och trödt. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dhet pickar inthet mehr, ty dhet ähr matt och trödt. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ja på migh ähr dhet mäst, af suck och sorgh förkalna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dhet hafwet som nu föör, fast himmels hotand bölior XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
När som dhet Rijset kyst, så blijr dhet och förskont XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
När som dhet Rijset kyst, så blijr dhet och förskont XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Mitt tåhlamodh dhet blijr med dubbelt hugg belönth. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Haar du så offta giordt dhet digh ingen omba XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Så läth migh sachta fåå dhet ingen an will haa. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dhet bröst som måst af sorg så tiockt ett harnesk bära, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Hwardt trää dhet bäfwa här tog darrande på ruska XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dhet näst belägne bergh så mycket wått uthgiöth XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
dhet hon skall skratta fåå F.I Contre La Fortune
Lijk som dhet ginge alt för dem i dantz D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
bruket, som dhet brukas plä’, B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
för dhet du hördt och sagdt, men eij förswara kan. E.XVII Tagh digh till wara wähl
 
 DHETTA..............3
Alldt dhetta prydes af een äppellrunder haka XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Dock min olycka Ach, will dhetta inthet weeta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men när han dhetta sagdt så segna han omkull XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DHEßE...............1
Som dheße foglar små dhe sönge dhenne gångh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 DI..................1
Pigor börja nu gie di B.V Swar uppå de Nya Tidningar
 
 DIAMANTER...........2
utaf fempton Diamanter, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
utan diamanter på, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
 
 DIANA...............1
Ach Diana med din båga XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 DICKTA..............1
Fördenskull undrens eij, at iag eij dickta kan, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
 
 DIE.................2
und die leuthe schnauben müßen, S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
wehr die Kunst kan, wie man spricht S.V En Suputhz förswar
 
 DIEFWULL............1
En diefwull ut med kranen E.XXXV En Roddarepijgas Grafweskrifft
 
 DIEFWULS............1
der är diefwuls heeta lågor, F.III En Krigsmans wijsa
 
 DIERF...............1
Jag är wähl dierf att iag min nöd så fritt beklagar, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
 
 DIERFFT.............1
skåda dierfft på deße saker, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
 
 DIG.................164
Doch må du dig eij inbilla, I Mer än wackra min herdinna
Älska dig är ingen plåga, I Mer än wackra min herdinna
Dig för andra städze ähra, I Mer än wackra min herdinna
Swär iag dig till II Herdinna säij
från dig till en an. II Herdinna säij
dig mången gång. III. O Nechtergaal
Ty lät dig och nu hööra III. O Nechtergaal
dig från din sång i qwäll III. O Nechtergaal
Sen hiertat delt du med dig får, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Far wähl när han dig biur far wähl, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men illa ty du med dig taar, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Dig önska stedz att fara wähl. VIII Så skyndar du deij från meij nu
Att det dig nå förtryter X Farwähl med din plåga
Kan tåhla mod och böön hoos dig då intet båtha, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Jag älskar dig min ädla wän den tijdh iag nånsin lefwer, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Och skall och älska dig utj min nödh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Skall det dåch tänckia på dig i sin dödh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Mitt nöije är du wist hur’ iag dig håller kär, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Och att iag till min dödh, dig endast älska lär. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Den kedian Astrild dig med wåld har lagdt uppå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Så will iag som du beer dig från din nödh förloßa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hwad godt kan lyckan dig förutan nöije gifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Din egen redligheet lär dig doch öfwertyga, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Som älskar dig som iagh, doch mera lyklig är, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Dig ewigt ära men dig älska får iag inte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Dig ewigt ära men dig älska får iag inte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Så skull orörlig iag hoos dig moth Ödet stå; XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Taa hiertat mitt igen, och dig ditt återsänna, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Den högste kröne dig med hugnad, Lust och frögdh, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Så mycket Godt iag dig af höga himblen önskar, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Så är Jag wißer nog att nöije hoos dig grönskar, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Till dig o bleka dödh. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Tröstu så skynda dig skiönsta Climene, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Fast du dig än undan drager, XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Säger Jag dig tiensten Opp, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Jag dig nu ifrån mig drifwer, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Om du dristar dig därtill. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Ty iag mahnar dig uhr Tälte XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
uppå kundskap till dig skicka XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
seen de slippa först till dig, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
saa de, som plä utaf dig XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Om iag mehr skall tiena dig. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
uth till dig min wackra flicka XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
togo genast tienst hoos dig XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Sij iag faller för dig neder XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Doch det är dig ingen nytta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Jag will dig nu trooheet swära XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
dig, din willia och din Lag. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Vtan trogen dig förblifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Och hwem dig seer den måst för machten din nedfalla, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Så unn att Jag doch för dig andas får, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Det blir hoos dig en ewig trähl, XXVI A L’aimable Bergere
För den som till sin dödh dig troheet swurit har, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Att det dig tillsändt är ifrån dens trogna händer, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men lembna dig i fredh, sen du ifrån mig kom, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Och tillstätt att Jag dig wördsamblig wachtat Opp, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Ehuru wähl det strax begynt till dig spaßera, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Och bracht mig utj hopp dig på de orter finna, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Der iag lell weet att du dig aldrig läreer tee, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Nyfijken sprungit till i hopp dig där att Råka, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Det måste war’ et Bud från dig utur ditt land, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Att hwarcken bref ell’ bud blir sändt från dig till mig, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Har offta giordt, att iag mig kunnat till dig sälla, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Ett Ögnebleck från dig att tänckia på en an, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Du will allena Rå om det dig kommer till, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Summan Jagh will och kan dig skönste aldrig Glömma, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Wällan iag will och skall dig Ochså ewigt ära, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt hierta ska för dig ett trogit Ethna wara, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
uppå min trogna hand och dig till sällskapp taa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Är från des herdeskar till dig min flicka sänder, XXIX A la plus aimable Bergere
Och will förwißa dig att all des herdeskara XXIX A la plus aimable Bergere
Med wyrdnat och respect för dig Ödmiukar sig, XXIX A la plus aimable Bergere
Hon will dig all sin tidh till hörsam lydno wara, XXIX A la plus aimable Bergere
Och intet dig så kiert, som sielfwa dygden är, XXIX A la plus aimable Bergere
Ty är och iag till dig af wördnat sänder worden, XXIX A la plus aimable Bergere
Är det som iag dig nu i Ödmiukheet förähr, XXIX A la plus aimable Bergere
Som dig alt sitt, sig sielf och hierta gifwa will, XXIX A la plus aimable Bergere
Som mig den till behag, och dig till tienst haa giordt, XXIX A la plus aimable Bergere
Som dig med all sin Hiordh stedz huld och hörsam är. XXIX A la plus aimable Bergere
Taar med dig all min frögd, min hugnad all min lust, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ach sorg, Ja mer än sorg att mista dig min wän, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Men ingen utaf dig så hårdt är plågat worden, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dig, dig, min ädla wän? än jämmer ach och wee. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dig, dig, min ädla wän? än jämmer ach och wee. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Och dig min wackra wän utur min åsyn röfwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Med all sin macht det dig uhr hiertat mit eij tar, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Och när du ändtlig dig på wilda hafwet wågar, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mitt hierta skall för dig en säker farkåst wara XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Till des det Lijk’som dig måst werlden afskied gifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan eij glömma dig för än jag lägs i mull XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Att Jag skall mista dig min wänsta wackra flicka, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jagh får eij se dig mer, iag får eij med dig tahla, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jagh får eij se dig mer, iag får eij med dig tahla, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dig och alt nöije mitt, dig och din liufligheet, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dig och alt nöije mitt, dig och din liufligheet, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Emedan iag nu dig för all tijdh måst umbära, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag älskar endast dig, och aldrig någon ann, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Min tårar will iag dig till trogna wittnen lembna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Emedan ingen dig så högdt som iag har kiär, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Doch kan iag icke dig det sidsta afskiedh gifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Kanskie min ädla wän iag ser dig aldrig mehr XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så skall iag till min dödh lell älska dig och lijda, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag lefwer dig till tienst, och döör din trogna trähl, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Hooß dig har wallt sitt boo, sitt hemwijst och sin lägring XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Måst läna utaf dig, sin tärand flam och låga, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
När du dig wänder bort och eij will gifwa krafft. XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Ty hwad är större Quahl, än dig ogunstig See, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Hwad är och större frögd, än see dig liufligt lee. XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Fast iag faller för dig neder, F.II Wreda lycka och Oblijda
eij at gifwa på dig wackt S.II Kårf-giästbod
som dig offta plä förwilla, S.II Kårf-giästbod
at utföra, iag dig lärer S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
rätta du dig effter funcken, S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
wijß din dosa, gee dig air S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
Dantza min dåcka män du är ung, och giör dig gladh, D.I In promptu giord, der några goda wänner woro på en säker orth
du kallan till tig tu kallar dig sielfwer hans flicka D.III Ängelska Schique
så snart som du giffter dig får du med honom den sorgen, D.III Ängelska Schique
att han dig eij alltijd kan skiöta D.III Ängelska Schique
du biudan till dig, du kalla dig sielfwer hans flicka, D.III Ängelska Schique
du biudan till dig, du kalla dig sielfwer hans flicka, D.III Ängelska Schique
Och dig dedicerar, tänck, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Och dig sielf, om du äst klook B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Sielf lär han eij med dig slijtas B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Den lär giöra dig den ähra B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Waßlan uhr dig krama kan, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Dhe förmå dig Nalle täma, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Ty dhe trösta dig så kläma B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Att du knapt töör röra dig, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Om du låter dig förblinda B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Då lär alla åth dig skratta B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Jngen dig då wärdig skatta B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men om du dig wettig ställer B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Si då blir hans person dig säkert nog bekänd. B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Det bjud då aldrig til, då går det dig som Nallen; B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Så gack långt heldre hem och lägg dig ned och sof. B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
För skulle man dig piska, B.IX Klagedicht
Det har dig gådt som du förtient FA.I Det war en gång en unger katt
Det sa’: Wäl dig som fiäder har! FA.IV Så går med oß i wåra da’r
dig står ingen warg på lur, FA.IV Så går med oß i wåra da’r
Dig äter intet skade diur; FA.IV Så går med oß i wåra da’r
Dig will jag önska nu och spå, SP.II Dig will jag önska nu och spå
Som älskar dig, som hund giör haren, SP.II Dig will jag önska nu och spå
Den du will ha’ och dig will ta’. SP.III En fråga mig, om jag och kan
Dig säija hwad du får för Man. SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
giffter du dig får du horn. SP.V J din panna kan iag sij
Will du at iag dig nu skall spå SP.VI Will du at iag dig nu skall spå
dig lära det förut at see SP.VI Will du at iag dig nu skall spå
At du dig wäl frögda må. E.IV Ästu unger war man glaa’r
Giör dig sielf och andra gådt. E.XIV Jnte wetstu hur det går
Änn du; ty det går dig då slätt; E.XV Om du will frias från beswär
ästu för dig sielfwer klook E.XVI Will du hetas wara klook
Alt hwad dig een ungkarl låfwar E.XXVII Alt hwad dig een ungkarl låfwar
du måst’ stiäla dig der till. E.XXVIII Moor din hon har godt att seija
Som fåfängt måst sen hoos dig träla E.XXIX Du äst en liten hiertetyf
Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar E.XLI Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar
Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar E.XLI Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar
Tar du dig en kiäring för Pengar, E.XLIII Tar du dig en kiäring för Pengar
Giffter du dig, giör du wäl E.XLV Giffter du dig, giör du wäl
Will du giffta dig ditt took, E.L West du hwad en Ungkarl will
Och lembnar dig ändå alt hwad det af sig kastar. E.LIII Hwad är ett gifftermål? perpetuelt arende
Tar du dig en gammal Man E.LV Tar du dig en gammal Man
Och när han ifrån dig dör E.LV Tar du dig en gammal Man
Kan förskaffa dig en ung. E.LV Tar du dig en gammal Man
Giör dig lustig, war man glad, E.LIX iör dig lustig, war man glad

Next Section

Top of Section