Next Section

Previous Section

 
 WACKRASTE...........1
J wackraste flickor som trotzen de hurtiga gåßar D.III Ängelska Schique
 
 WACKT...............2
eij at gifwa på dig wackt S.II Kårf-giästbod
ingen Korfw bland stadsens wackt, B.IV Swenska ordinarie Påsttijender
 
 WADTT...............1
lenare än silkes wadtt, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
 
 WAGGA...............1
Twätta blöijor wagga barn, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 WAGN................1
Så snart Jag sedt en wagn på wägen framåth åka, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
 
 WAHL................1
Den drunknar i sitt wahl som wärst för bäst uthwällier, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
 
 WAHLE...............1
Men trå wahle hin håhle B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
 
 WAHLT...............1
Der dygd och Erligheet har wahlt des liufwa boo, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
 
 WAHN................1
Som war wahn at lefwa frij. I Mer än wackra min herdinna
 
 WAHNAN..............1
Gambla wahnan den är goder E.XVIII Gambla wahnan den är goder
 
 WAHNT...............1
wijsa hiertat eij är wahnt XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 WAHRORNE............1
så dricka wij om med wåt-wahrorne som är oß gifwit D.II En nylustig och begärlig WISA
 
 WAKANDE.............2
Min sömbn är ängzligheet mit wakande beswär, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Och det man wakande deröfwer nödgas sörja, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
 
 WAKANDET............1
När Jag wijd wakandet min willia måste spörria, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
 
 WAKAR...............1
så frampt du på honom eij wakar. D.III Ängelska Schique
 
 WAKER...............1
öfwer en mycket waker fru XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
 
 WAKNA...............1
Som Adam då han såf men wakna seen och kiende, E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp
 
 WAKNADE.............1
Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp. E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp
 
 WAKNAR..............2
Jag somnar in med gråth och låt, iag waknar upp med tårar, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Jagh sombnar in med suck, iagh waknar up med qwijda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 WAKTA...............1
Will man sig för kiärlek wakta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 WAKTEN..............1
wakten Ehr, ehr wäg är farli XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 WALL................1
Eller gå med Korna wall B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
 
 WALLT...............1
Hooß dig har wallt sitt boo, sitt hemwijst och sin lägring XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
 
 WALMARS.............1
En Walmars råck och axeltafft E.XLIV En Walmars råck och axeltafft
 
 WALT................2
Vtj mit bröst har suckan walt sitt boo. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Der som ängzlan walt sitt boo, XIX Ödemark i willa Skougar
 
 WANCKA..............1
Medan som gott öhl, och wijn kan wancka, S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
 
 WANCKAR.............1
Ä Ryggen när hon wanckar, B.IX Klagedicht
 
 WANDELL.............1
Eij inskränckias skall des wandell XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 WANDRA..............3
Jag måste bunden här i Swåra kiedior wandra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
tillåtit sinne mitt helt styrlöst wandra kringh, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
och wandra förnöylig på Frijheetens baan. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
 
 WANDRAR.............1
Jag lemnar nu wärlden och wandrar till grafwa, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
 
 WANDREN.............1
Gån försichtigt wandren warli XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 WANDRINGSMAN........1
Altså, o Wandringsman, hwartil du ej äst fallen, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
 
 WANK................1
Och om din Skiönste Kråpp, är utan wank och fehl XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
 
 WANKA...............1
Kom iag in der glädie wanka, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
 
 WANKAR..............2
Wid sådan tröst mer Sorg än frögd och glädie wankar, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
kom all den sorg der wankar B.XIII Sidst om en mårgon goo
 
 WAR.................84
Som war wahn at lefwa frij. I Mer än wackra min herdinna
Öfwer alt i werden war. I Mer än wackra min herdinna
Den aldraskönste war. XI Jag swor en gång
Doch Lyckan war mig aldrig än så huld, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Att det stedz war din enda trogna trähl, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Den Trogen stedz, men doch olyklig war. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Jag är doch war iag är, så är Jag oförnögdh. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Har då iag säker war, mig listeligen bracht, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Skiönste iagh ber deij war eij så snar, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
war han sielf en kärlecks brand XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hennes hals war hwijt och runder, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
iembner war deß tand och reen XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
deras fängsle war nåt rämnat XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Summan iag war i min kropp XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
at hon Ehr eij blifwer war XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
något som war makalöst, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
halsen war ock trinn och reen XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
war han sielf en älskogz brand, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
wacker är du, war ock blijd XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Dhet ofullkombligdt war will wijsa genom digh XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Ty på ett dygn så war iag siuk och sunder. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Den kied war lätt som på mitt hierta lågh, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Kiärleken war mitt tijdh fördrijf, XXVI A L’aimable Bergere
Och war min egen herre då, XXVI A L’aimable Bergere
Och war eij någon skiönhetz trähl, XXVI A L’aimable Bergere
Hoos Phillis war iag illa siuker, XXVI A L’aimable Bergere
att hiertat fritt från kierleek war, XXVI A L’aimable Bergere
Jag segla för tu skiöth, så länge du war hemma, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Hur liufft och kiert för mig ditt söta sälskap war, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men när iag nämbre kom så war det intet du, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Och kommit mig till troo hwad doch omöijligdt war; XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
war hon borta, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Och dhen som redan war bedröfwat, meer bedröfwa XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Hans sidsta tijma war hans första glädiestund. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Kringh denna gröna graf, war all ting så bedröfwa XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
när iag war en sådan grijn. F.III En Krigsmans wijsa
och war en rolig Man F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Der intet war, F.V Lustig frisk opp
om hwilket utaf alt war skiönast uppå deij, S.I En sulten swarter mager kar
den andra näsan som war skiönast af sit slag, S.I En sulten swarter mager kar
den fierde sa han war tåf dina ögon bränder, S.I En sulten swarter mager kar
at hon icke budin war, S.III Madammoiselle
war wählkommen ska’an få höra, S.III Madammoiselle
som det intet war det första S.V En Suputhz förswar
och den nykter rädder war S.V En Suputhz förswar
Wänligh moth war man, och ingen till förtret S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Jag tyckte iag hörde i fiohl, då iag war på Noot-ijsen, D.III Ängelska Schique
hwad detta alt war D.III Ängelska Schique
och fråga hwem war det slok-öra. D.III Ängelska Schique
war ödmiuk som badstufwu-Kitta. D.III Ängelska Schique
Som iag tror, wist war du full B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Han war i sinom tid af starka karska leder; B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Men war också derhos af grofwa plumpa seder: B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Hans ansigte war bredt, hans ögon woro små: B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Så osnygg som han war och faslig förrn han dog, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Den förr för honom war förfärad nog och rädd, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Hans öde war så godt, som få det ha på jorden, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Som han så ofta skrämt, at det war synd och skam. B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Ty winets starka kraft war orsaken dertil, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Doch thet war eij barnaspel, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Men war iag icke willer B.IX Klagedicht
jo willer war iag nog, B.IX Klagedicht
Jag war då wist eij klook. B.IX Klagedicht
Jag war wist och en stålla, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
WJßerlig war iagh då Galen i Pannan B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
när som iag tänckte at älska war frögd B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
War ingen i Werlden så lycklig som iagh B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
så tycktz migh min Lycka war intet så stoor. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
seen kom Mäster Anders med’n iagh war der inne B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
i brechen som war klufwen B.XIII Sidst om en mårgon goo
war fogel’n reen uthflugen, B.XIII Sidst om en mårgon goo
Det war en gång en unger katt FA.I Det war en gång en unger katt
så länge som han war och här på Jorden lefdhe E.II Vppå en Trägårdzmestare
Ästu unger war man glaa’r, E.IV Ästu unger war man glaa’r
Ästu gammal war förnögd, E.IV Ästu unger war man glaa’r
Det war en stor Disput eij långsen mellan twå E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå
Hwad ögon fagrast war; de swarta eller de blå E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå
War i qwäll eij kiärlecks dull E.XXV War i qwäll eij kiärlecks dull
Öfwer en Jungfru som war berömd för wara så snäll i sina händer. E.XXXI Öfwer en Jungfru som war berömd för wara så snäll i sina händer
Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar E.XLI Om du will giffta dig så gifft dig ung war snar
Medan Adam ogifft war E.L West du hwad en Ungkarl will
fast det då sämmre är, än det förr rosat war; E.LIII Hwad är ett gifftermål? perpetuelt arende
Derför war du eij så dull E.LV Tar du dig en gammal Man
Giör dig lustig, war man glad, E.LIX iör dig lustig, war man glad

Next Section

Top of Section