|
ADVOCAT.............1
|
Lär’ sielf blij Advocat för mig som klagas an, | XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg |
|
ADVOCATEN...........1
|
Advocaten han säger sig wetta båd’ lag och recesser, | D.III Ängelska Schique |
|
AF..................154
|
Enda Orsaak af min pijna, | I Mer än wackra min herdinna |
Af kierleken blinde slätt ingen då seer, | IV J Fouglar små som siunga i Skougen |
Skiuta Ehr så af qwistarna ner, | IV J Fouglar små som siunga i Skougen |
Dem som brännes af hans lågar, | VII Contre L’amour |
En dehl der af att kalla mitt, | VIII Så skyndar du deij från meij nu |
Du aldrig nånsin af mig glömd. | VIII Så skyndar du deij från meij nu |
Som iag för lijdit har af älskougz bitterheet. | XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska |
Lär alla det af mig, min frögd är migh betagen, | XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska |
Mitt hopp drifz som ett wär af ängzlan af och ann. | XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska |
Mitt hopp drifz som ett wär af ängzlan af och ann. | XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska |
En Siöman den som plågas fast af Storm och Wilda wågor, | XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda |
Och när min kropp af Suckar trött sidst lägges ned i Jorden, | XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda |
Och ingen will med ann’ af dem förlijka sigh. | XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg |
Eij af en liten pust strax baakom bergen drijfwas, | XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg |
Hur kan af Gudars Råd, doch iag det bästa wällia, | XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg |
Så mycket Godt iag dig af höga himblen önskar, | XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg |
Lyckan har nöije och lust af min qwijda, | XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda |
Har han i Onskan af torndöön wist länt, | XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda |
Ty hiertat blir matt och liudet tar af, | XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda |
Bäckarne Öka sig af mina tåhrar, | XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda |
Qwistarne röres af suckarna min, | XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda |
Att hon af ynkian med mig stämmer in, | XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda |
Din frånwaru tar din herde af daga, | XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene |
Det Öfriga af min Elendes tijdh, | XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene |
att du älskas af hwar man | XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene |
har af Kierleek lijf och lefnadt | XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene |
Och af honom all sin trefnadt | XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene |
Om det eij af kierlekz lågor | XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene |
måhla af en himmelsk Engell | XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru |
som had’ hierta förr af ståhl, | XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru |
när man blir af Solen bränd | XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru |
af förtreet tillsamman sucka, | XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru |
sprungo opp och nehr af harm | XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru |
eij af qwäfwian skulle döö, | XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru |
lijds af fremmande nation | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
springa up och ner af harm | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
Och af andra rosad blifwa, | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
Men iag seer eij nån af alla | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
at eij nån af Ehr är flater | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
Den som af oß nånsin mehra | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
af din skönhetz stora macht, | XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring |
Alldt dhetta prydes af een äppellrunder haka | XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda |
Här är en Sammelplatz af alt som skiönt månd’ heta, | XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda |
Och dhen af allas mund med kyßar wördnat thees. | XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda |
Summan Naturen har wist af ditt Fagra tycke | XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda |
Doch måst hon af mitt qwahl med harm det swaret höra, | XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda |
När hiertat mitt af frögd och glädie loogh, | XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris |
Jag faller här af Suckan matt och trötter, | XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris |
Tröst hiertat ditt eij röras af min tåhr, | XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris |
När hiertat mitt af Glädie logh, | XXVI A L’aimable Bergere |
Och ha så när af Kiärleek dödt, | XXVI A L’aimable Bergere |
Slätt ingen hielp af sparkas har, | XXVI A L’aimable Bergere |
Har nu sin fulla last af Ängzlan suck och pust, | XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit |
Af träldom slafwerij, af längtan qwahl och smärta, | XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit |
Af träldom slafwerij, af längtan qwahl och smärta, | XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit |
lär weta han är giord af bäska Malöhrt safft, | XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit |
När der af påmind Jag begynner till att täncka, | XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit |
Af glädie till att få ett breef utaf din hand, | XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit |
bort af onsko och förtret, | XXVIII Vppå ett Conterfait |
Fick af mången miuker hand, | XXVIII Vppå ett Conterfait |
Fast eij min ringa skänk af Gull och stenar lyser, | XXIX A la plus aimable Bergere |
Han wet af intet skrympt ell’ Stadzens smickreord, | XXIX A la plus aimable Bergere |
Ty är och iag till dig af wördnat sänder worden, | XXIX A la plus aimable Bergere |
Den nögsamt lefwa tröst, han har af lijtet nogh; | XXIX A la plus aimable Bergere |
En ringa afwel af min lilla fåre hiord, | XXIX A la plus aimable Bergere |
Hon är och äfwen af den förr omtalde handen, | XXIX A la plus aimable Bergere |
Förachta detta eij fast det af ringa wärde, | XXIX A la plus aimable Bergere |
Som wittne warit af min lust, | XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere |
Min tunga skall af sorg och ängzlan ynkligt låta, | XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere |
Jag will och skall mig sielf af suck och sorg förtära, | XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere |
Jag kan eij mehr, mitt bröst det will af ängzlan spricka, | XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere |
Jag kan af ängzlan nu fast intet ord mer nämbna, | XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere |
Mitt bröst är matt af suck, min händer trött att skrifwa, | XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere |
Jag såg hur hiertat hans af ängzlan Ynckligt picka, | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
hans bröst så stint af gråt, rätt som det wille spricka | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Jag faller matt och trött af suckan för ehr neder | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Sij här ett styrlöst skiep som drifz af hwarie wär | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Det flyger af och an, ock wet eij hwart det länder, | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Mitt bröst een sorgepust som lyfts af suckans wäder | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Dhet häffz af puster opp, och tryckz af ängzlan neder | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Dhet häffz af puster opp, och tryckz af ängzlan neder | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Mitt hierta som sigh stedz af suck och sweda födt | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Ja på migh ähr dhet mäst, af suck och sorgh förkalna | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Ja! äntlig af migh sielf, ähr inthet mera qwar | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Ja! drömmen sömnens broor som weet af ingen sorgh | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
bljjr innan kordt af kiöld så dämpt och nedertryckt | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Dhet bröst som måst af sorg så tiockt ett harnesk bära, | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Små Fiäder diuren här af sorgh heehl ymkligt lete | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Ett ynkligt suus och bruus af Zephirs swala mund | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
för sorgh flögh friska blaan, af Eekans gröna grenar | XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död |
Du äst ett Vnderwärck, ett kort begrep af Allt, | XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden |
Och måst Naturen siellf, af Kiärleek warit full, | XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden |
af min handska på Ehr hand; | XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa |
Steenen kan af droppan weekas | F.I Contre La Fortune |
Har hon präßat af mig tårar | F.I Contre La Fortune |
trånas mäst af trängtan bårt. | F.III En Krigsmans wijsa |
iag är af Ehrt skråål heel trötter | F.III En Krigsmans wijsa |
och wist af Steen och Ståhl, | F.IV Vpmuntringh till förnöijelße |
Af Suckar gråth och ledsamt Lagh, | F.IV Vpmuntringh till förnöijelße |
den andra näsan som war skiönast af sit slag, | S.I En sulten swarter mager kar |
af hustr Anna Päders dotter, | S.II Kårf-giästbod |
harmsen at han af sit nampn | S.II Kårf-giästbod |
af den kårf som sändes mig | S.II Kårf-giästbod |
blir af alla mycket låfwa | S.IV Encomium viresque pulveris tabaci |
af alt gåt är eij din lijke | S.V En Suputhz förswar |
af alt gått som iorden bär | S.V En Suputhz förswar |
och af hwar sig låter stympa, | S.V En Suputhz förswar |
och af motgång lijder smärta, | S.V En Suputhz förswar |
men af alla håls och skattas | S.V En Suputhz förswar |
Af samma tillfälle någre rader till Borgerskapet | S.VII Af samma tillfälle någre rader till Borgerskapet |
Deröfwer att de huus till Läns af Er begära, | S.VII Af samma tillfälle någre rader till Borgerskapet |
att leka af sorgen bedröfwad iag är i mitt sinne | D.II En nylustig och begärlig WISA |
fast han är af adel, att han dock fick heta bohl-fijsen, | D.III Ängelska Schique |
Börjar och där af bli ifrig i Sinnet | D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka |
Sompt hon af Bonden trugar sompt kiöper | D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka |
Och af honom måst’ ha lof | B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn |
Han war i sinom tid af starka karska leder; | B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn |
Men war också derhos af grofwa plumpa seder: | B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn |
Hans lefnad af hans Kung, hans död af mången Dame, | B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn |
Hans lefnad af hans Kung, hans död af mången Dame, | B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn |
Han fick en sällsam död. Ett rus af starka winet | B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn |
af d. 30 Januarii 1699. | B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699 |
Af Drabanten sig förtient, | B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699 |
Men doch af det slaget rara | B.V Swar uppå de Nya Tidningar |
Extract af en Kneckte hustrus bref i Sörmanland: | B.VI Nykiöping d: 5 Septembr |
af dhe hemman wij besittia | B.VI Nykiöping d: 5 Septembr |
om man der af ska gee skatt. | B.VI Nykiöping d: 5 Septembr |
lät af med ängslan den och trösten till er taga | B.VIII En trösteskrifft till 5 personer |
På gålfwet af och tee. | B.IX Klagedicht |
Seen fåhr hon ondt af Mohran, | B.IX Klagedicht |
Af krampen i hwar lem. | B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte |
När iag af wärket tung | B.XIII Sidst om en mårgon goo |
när wij af hunger döö. | B.XIII Sidst om en mårgon goo |
Ja, af Swinen giärna lära | B.XIV Jngen så fullkomblig skattas |
Mig lättlig kasta af och an | G.IV Hwem är som detta gißa kan |
som störst af alla wara syns? | G.VII Seij hwad för huus i Stockholm fins |
fäld är jag af dödzens pijlar | SP.X SpåGubbens grafweskrifft |
Hähr ligger Jacob nu, den Jacob toog af daga | E.I Vppå Duc de Monmouth som blef Halßhuggen i Engelandh |
lär läsare här af, eij giöra någon ondt, | E.II Vppå en Trägårdzmestare |
Sij han, af dhen mångh Mask här ähr af daga tagen | E.II Vppå en Trägårdzmestare |
Sij han, af dhen mångh Mask här ähr af daga tagen | E.II Vppå en Trägårdzmestare |
Lär sielf af Maskar blij förtärd och söndergnagen | E.II Vppå en Trägårdzmestare |
Men om af deße jag till dommare blef tagen | E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå |
Så ha iag säckert sagt, iag höll af begge slagen. | E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå |
En Qwinna af sitt Reef, hoos den han stedz sku boo, | E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp |
Af den iag i mitt Ook, doch eij kan lijsad blifwa? | E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka |
Hwars Rijkdomb lijksom min består af giell och skull, | E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka |
Des kedia wara skall af silfwer eller Gull. | E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka |
Sen af Hustrun han förförd | E.L West du hwad en Ungkarl will |
Och lembnar dig ändå alt hwad det af sig kastar. | E.LIII Hwad är ett gifftermål? perpetuelt arende |
Du lär blij så lam af rijda | E.LIV Årckelösa Gubbe gråå |
skrefne af Isr. HStrm | E.LXIII Verser öfwer Kongl. Majts hund, Pompe |
Sehn af år och resor trötter | E.LXIII Verser öfwer Kongl. Majts hund, Pompe |
Leed han af wjd Kongens fötter. | E.LXIII Verser öfwer Kongl. Majts hund, Pompe |