Next Section

Previous Section

 
 SENECA..............1
Seneca oß lära will, F.III En Krigsmans wijsa
 
 SENOR...............1
Des Halße-Senor pruncka B.IX Klagedicht
 
 SEN’................1
gif honom sen’ korgen, D.III Ängelska Schique
 
 SEPTEMB.............1
d. 17. Septemb. år 1703. E.LXIII Verser öfwer Kongl. Majts hund, Pompe
 
 SEPTEMBR............1
Nykiöping d: 5 Septembr B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
 
 SER.................3
Alt hwad du skådar på, hälst hwem du ser och känner, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Kanskie min ädla wän iag ser dig aldrig mehr XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
han ser mig då ann, D.III Ängelska Schique
 
 SETT................1
hwem Werlden lijtet sett han lättlig säija weet XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
 
 SEX.................1
Det älska femb, ja sex på raa, XXVI A L’aimable Bergere
 
 SEXTON..............1
Sexton åhr och aldrig mehra, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 SE’EN...............1
ingen kalle mig se’en kahler, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
 
 SI..................1
Si då blir hans person dig säkert nog bekänd. B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
 
 SIBYLLA.............1
tänck sedan uppå Sibylla D.III Ängelska Schique
 
 SIDST...............12
Och när min kropp af Suckar trött sidst lägges ned i Jorden, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Ända sidst mitt usla Lijf, XIX Ödemark i willa Skougar
Sidst en affton moth min tanka XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Sidst gick förnögdh längst uth åth Stranden, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Sidst när iag döör och då man giömmer XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Till dhes iagh druncknar sidst uthj min tåresiö XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Det trätte några sidst eij lijtet mellan seij S.I En sulten swarter mager kar
Sidst hon spelte fanders knepp B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Hwad som sidst från Stochholm skrefws B.V Swar uppå de Nya Tidningar
Sidst och detta nya är B.V Swar uppå de Nya Tidningar
Sidst om en mårgon goo B.XIII Sidst om en mårgon goo
Sidst en skamlig ända taga, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 SIDSTA..............10
När hiertat mitt, som snart lär skee, i sidsta drächten swäfwer, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Det sidsta ordet som min mun lär nånsin nembna, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Uppå detta sidsta ohlet XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
wij sku till den sidsta kämpa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Skall till ett Sluth mitt sidsta ordh, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Doch kan iag icke dig det sidsta afskiedh gifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Hans sidsta tijma war hans första glädiestund. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
at det eij skall blij det sidsta, S.V En Suputhz förswar
iag skull’ min sidsta dag B.XIII Sidst om en mårgon goo
Då första hwijhlan hans och blef hans sidsta roo. E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp
 
 SIDT................2
ha’ hon större fahra sidt XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Så ha wij hört och sidt 5 skriffter om en piga, B.VIII En trösteskrifft till 5 personer
 
 SIELF...............67
Doch kan iag sielf wähl swara II Herdinna säij
Och wijd skiönheeten sielf att iag eij älskar mer. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Ja mothgång trycker sielf all min förtröstan neder, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Jaa mehr ännu Kierleken sielf som plägar liuflig wara, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Fast Ödet sielf emoth mit hopp omöijligheeten ställer, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Men Astrill wittna sielf när iag såg denna fara, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Du måst bekienna sielf at det mig intet båtar, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
De hata sielf hwar an och qwällia både migh, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ty troheet är en dygd som himblen sielf har kier, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Lär’ sielf blij Advocat för mig som klagas an, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och lembna androm hwad det sielf eij äga kan, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Gudarna sielf bedröfwa mitt hierta XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Min klagande Jämmer sielf Echo så sårar, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Men troheet sielf begroof. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Ock sielf inthet älska kan. XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
och sielf älska lijk som iagh. XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Och blijr Sielf en kiärlekz brandh, XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
war han sielf en kärlecks brand XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
will iag sielf förswara mig. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
war han sielf en älskogz brand, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Jag måst sielf förswara mig XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Du lär sielf där intet trifwas XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Dem sielf naturen sådt och på ditt kindbeen strödde, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Sielf näsan din är giord effter Skiönheetens Lagh, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Vppå din Swane barm will sielf Skiönheten boo, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Ja! mer, swartsiukan sielf will wyrdnad tig betee, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Fullkombligheeten sielf, förgås för din Skiönheet, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Cupido sielf kund eij mit hierta såhra. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Sielf Ödetz stora macht kan eij mitt qwahl förändra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Sielf lyckans up och nehr den plågar eij wårt hierta, XXIX A la plus aimable Bergere
Som dig alt sitt, sig sielf och hierta gifwa will, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag har sielf ullen klijfft, min enda bästa flicka, XXIX A la plus aimable Bergere
När herden kommer sielf så lär han wähl uthföra, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag will och skall mig sielf af suck och sorg förtära, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så stämmer öfwer den iag sielf en sårgSång ann. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ett ynckligt ingenting, som ödet sielf förföllier XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Een Phoenix, som sigh sielf med ängzlans Eld förtär. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ja! äntlig af migh sielf, ähr inthet mera qwar XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
blijr hennes Grönska all, hon sielf blå hwijt och kaller XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
All Stiernor med sin glantz, sielf Solen med sin Stråhlar, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
sielf ett olycks blix för migh F.I Contre La Fortune
Skall iag mig nu sielf förlåta F.III En Krigsmans wijsa
Som sörjande sig sielf upäter, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
sielf döö utaf hunger, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
sitt älend’ sielf och lee, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
han glömmer bårt sig sielf och alt hwad han bör giöra, S.I En sulten swarter mager kar
Naturen har sielf smincka deij. S.I En sulten swarter mager kar
at hon sielf eij såfwer bårt S.III Madammoiselle
iag wähl sielf i glaset fore S.V En Suputhz förswar
Att modigheeten sielf hon bagzas wed gå fram, S.VI På den frågan hwarföre det altijdh
Liksom när åskian sielf sin wåta kappa skakar, S.VI På den frågan hwarföre det altijdh
det kostar oß sielf wåra fötter om wij blifwa tråtta D.II En nylustig och begärlig WISA
du kalla’n sielf din D.III Ängelska Schique
Och dig sielf, om du äst klook B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Om du sielf will hafwa frijd, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Sielf lär han eij med dig slijtas B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
sielf grant utj sitt skåp, B.IX Klagedicht
Sielf kan han det eij nyttia B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
sielf slaskot som en groda, B.XIII Sidst om en mårgon goo
iag sielf en fattig stackar B.XIII Sidst om en mårgon goo
Och mera, som du sielf får sij; SP.II Dig will jag önska nu och spå
Lär sielf af Maskar blij förtärd och söndergnagen E.II Vppå en Trägårdzmestare
Taar sielf hoos Matkar nu sin Hwijla och sin roo E.II Vppå en Trägårdzmestare
Den tusend sängiar giordt, må sielf een sängh wähl hafwa. E.II Vppå en Trägårdzmestare
Giör dig sielf och andra gådt. E.XIV Jnte wetstu hur det går
Du en gång sielf tyfstulen blifwer. E.XXIX Du äst en liten hiertetyf
Hwar skaffar sig det sielf, men som wij hustru ta E.XLVI Hwad wore det för frögd sig hustru till at ta

Next Section

Top of Section