Next Section

Previous Section

 
 MITT................138
Hierta mitt Ska stadigt brinna, I Mer än wackra min herdinna
Mitt hierta sönder rämna, II Herdinna säij
Att hiertat mitt och will II Herdinna säij
Så är mitt hierta fatt. II Herdinna säij
uthi mitt inre giömma III. O Nechtergaal
En dehl der af att kalla mitt, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Jag får eij skillias från mitt lijf, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men från mitt kiära tidtfördrijf, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Som sinnet mitt, så platt förstöör, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Haar Sinnet mitt til kiärlek rördt. IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Så låter iag mitt Öde fahra, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
blijr mitt, X Farwähl med din plåga
Och des mitt Ryckte kräncka, XI Jag swor en gång
Har mig nu lustigdt bracht till bryta löffte mitt, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Min Frijheet är sin koos mitt hierta utj bann, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Mitt hopp drifz som ett wär af ängzlan af och ann. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men huru kan mitt sin och tanckar hoos mig blifwa XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Mitt hierta föllier dem, det tröst eij längre töfwa, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Och gifwa mig med gunst mitt hierta mig igen, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Mitt tåhlamod får dubbell hugg till Löhn, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Min frijheet och mitt hopp de gifwa tapft. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
utur mitt bröst Lysindes liufwa nampn. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
När hiertat mitt, som snart lär skee, i sidsta drächten swäfwer, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Mitt hierta oförnögd, städz effter något längtar, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Mitt nöije är du wist hur’ iag dig håller kär, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Tar mitt Lijf een ända. XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Och mitt Lijff förstöra. XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Skall Ögat mitt stedz blij en ymnig tåhre brun? XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hwart skall mitt swaga wett i denna twisten stanna, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En ängzlan full med Qwahl den will mitt hierta qwällia, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Fördenskull måst mitt hopp mit Ödes willia lijda, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Jag måst mitt kiärlekz roor en annan kosa wrijda, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Taa hiertat mitt igen, och dig ditt återsänna, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Gudarna sielf bedröfwa mitt hierta XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Mitt otambda hierta ynkelig tämbt XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Ända mitt Lijf min Jämmer och Qwijda, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Ända mig och mitt beswär, XIX Ödemark i willa Skougar
Sorg ska blij mitt tijdh fördrijf, XIX Ödemark i willa Skougar
Ända sidst mitt usla Lijf, XIX Ödemark i willa Skougar
Förläng då mitt lijf en tijma och bijda, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Ångest och jemmer mitt hierta belägra, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Mitt hierta är sårat, mine sinnen bedröfwa XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
hotar nu mitt hierta med. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Skall Ehr Trähl mitt hierta wara? XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Skiönt mitt hierta kallat blifwer XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Effter du slår kull mitt hopp, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Så står till utj mitt hierta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som mitt hierta giör beswär. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
arma hiärtat mitt nu här XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
i min hog och i mitt sinne XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
i mitt tycke, barm ock bröst XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
hiertat mitt blijr eij mer löst. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som du i mitt hierta tändt XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Doch är den mindre än mitt qwahl och min förtreet. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Doch måst hon af mitt qwahl med harm det swaret höra, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
När hiertat mitt af frögd och glädie loogh, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Den kied war lätt som på mitt hierta lågh, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Mitt hierta är i tusend stycken rembnat, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Mitt hwijlorum är nu en sörie-Sängh, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Kiärleken war mitt tijdh fördrijf, XXVI A L’aimable Bergere
Den skadde eij mitt unga Lijf, XXVI A L’aimable Bergere
När hiertat mitt af Glädie logh, XXVI A L’aimable Bergere
Men tänk ibland mitt galna hierta, XXVI A L’aimable Bergere
Mitt hierta har nu inga wingar, XXVI A L’aimable Bergere
Mitt hierta som förr wißput warit, XXVI A L’aimable Bergere
Men straxt du reste bort, så blef mitt nöije fremma, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt bröst som altijdh för en lycklig farkåst wari, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Sorg, längtan, qwahl och pust, utj mitt sälskapp ha, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Sielf Ödetz stora macht kan eij mitt qwahl förändra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt Nöije slår taptoo min qwidan slår revaillie, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Doch hwad behöfwes här mitt lijdande förtällia, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Som ängzlar sinne mitt och tärer fast min kropp, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Då har mitt manna mod, swårt wärja mig för gråta, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Har iag då eij förmått, lå blij, mitt sinne kränka, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
tillåtit sinne mitt helt styrlöst wandra kringh, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Hur Offta har doch eij mitt sinnelösa Sinne, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Så har mitt blinda hopp mig mången gång bedragi, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Du har mitt hierta smält till en Medaille giordt, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt hierta ska för dig ett trogit Ethna wara, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt liufsta sälskap är slätt intet sälskap haa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Och iag med prächtig ord mitt tahl eij pryda weet, XXIX A la plus aimable Bergere
Som är mitt föllie när min Jord i bete går, XXIX A la plus aimable Bergere
Med flere ord kan iag mitt hwerf nu eij förklara, XXIX A la plus aimable Bergere
Och att mitt hierta, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Fast Ödett will mitt hopp kullstöta, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Mitt trogna bröst i Swarta Jord, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Skall till ett Sluth mitt sidsta ordh, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Hwad seer mitt Öga då när det eij mer kan see, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mitt hierta utaf qwahl stedz qwida i mitt bröst, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mitt hierta utaf qwahl stedz qwida i mitt bröst, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mitt hierta skall för dig en säker farkåst wara XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ja arma hiertat mitt det will i stycker brista, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dig och alt nöije mitt, dig och din liufligheet, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Slätt ingen frögd och lust skall i mitt sinne boo, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan eij mehr, mitt bröst det will af ängzlan spricka, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mitt bröst är matt af suck, min händer trött att skrifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Långh seen ha ödet mitt uthryckt min ögon båda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Mitt bröst een sorgepust som lyfts af suckans wäder XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Mitt hierta som sigh stedz af suck och sweda födt XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Jblandh och så mitt håår uthryckia faseligh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Han giör mitt hwilorum, rätt till ett plågetorgh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Med tåhligheet tänckt iagh, mitt ödes grymheet blidka XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Sku hålla himblens hand och lindra mitt förtret. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Mitt tåhlamodh dhet blijr med dubbelt hugg belönth. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Mitt tåhlamodh, min böön, de kunna inthet båtha XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Och beer att du ditt spiuth, diupt i mitt hierta stöter XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Jagh öpnar digh mitt bröst iagh räcker digh mitt hierta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Jagh öpnar digh mitt bröst iagh räcker digh mitt hierta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
moth willian tin mitt lijf bordtryckia med mitt twång. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
moth willian tin mitt lijf bordtryckia med mitt twång. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
blijr då grååt mitt tijdfördrijf? F.I Contre La Fortune
hiertat picka i mitt lijf, F.I Contre La Fortune
Men mitt qwahl är lyckans nöije F.I Contre La Fortune
ängzlan qwäfwer fast mitt bröst: F.I Contre La Fortune
Har nu skrämt mitt förra moo F.I Contre La Fortune
giut o Himmel uth mitt bloo F.I Contre La Fortune
Alt dett mitt är, F.V Lustig frisk opp
Alt dett mitt är, F.V Lustig frisk opp
Än som mitt lijf, F.V Lustig frisk opp
mig at hålla löfftet mitt, S.II Kårf-giästbod
Bland god’ wenner Jag mitt bästa nöije har S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Med mitt stoop och glaas skall jag eij swijka S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
att leka af sorgen bedröfwad iag är i mitt sinne D.II En nylustig och begärlig WISA
Mabelle min Liebste, mitt . och sådant alt mehra D.III Ängelska Schique
Mitt uti Dören begynner han qwäda trall. D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
så fick iagh stoor glädie nytt Lijff i mitt Bryst B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Min Phillis på Näfwen Ja mitt uppå Mun B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Det Famtag iagh fick det nögde mitt Sinne B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Elin är mitt Sabel skinn, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Elin är mitt alt tillsamman, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
mitt i hufwudh är ett håhl G.II Alla qwinfolcks gunst iagh winner
Skiära hiertat mitt i kras, E.V Dina ögon ä Demanter
det är maat för hiertat mitt. E.XXIII Ällska lär Jag, ällska har Jag
Mitt tahl förtretar och förargar stedz de unga, E.XXXIV På en Tandlöös kiäring som aldrig teeg
Af den iag i mitt Ook, doch eij kan lijsad blifwa? E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
Och fölg mitt råd mig tycks, är bättre wara gifft E.XXXIX Läs ungerswän jag ber betänkligt denna skrifft
Han, efter tycket mitt, som hwar och en wäl wet, E.XLVII Hwad är en ungkarl som med alla tißlar, taßlar?
har warit mitt maner, Jagh hwijlar och nu här E.LVII Att Rijda will och full, liuga swäria skrijka

Next Section

Top of Section