Next Section

Previous Section

 
 MIGH................34
Lär alla det af mig, min frögd är migh betagen, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Hon är rätt swår och alt för tung för migh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hur’ är Jag fatt, ell’ hwad är som nu fehlar migh? XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
dhen som för migh döfwer är XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Effter du migh eij will hööra, XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
De hata sielf hwar an och qwällia både migh, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Jag har låtit migh behaga, XIX Ödemark i willa Skougar
Som migh plågat med stoor smärta, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men allom som digh see går lika såßom migh. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Han måste för migh hattlös ståå, XXVI A L’aimable Bergere
Så lät medymkan lääka migh, XXVI A L’aimable Bergere
Och see migh ynkligdt stå i största usellheet. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
När Ödetz hårda handh, förhårdt förtrycker migh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ja på migh ähr dhet mäst, af suck och sorgh förkalna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ja! äntlig af migh sielf, ähr inthet mera qwar XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men med sin enwijsheet migh till min död förtreta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
som eij förwandlas will, och öfwergifwa migh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
O dödh som alldrigh döör giör då med migh een ända XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Så läth migh sachta fåå dhet ingen an will haa. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Och att Olycka iagh i grafwen för med migh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Migh tröstar lijkwähl att du måste dock een gång XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
sielf ett olycks blix för migh F.I Contre La Fortune
Hwarför’ ästu migh emoth, F.II Wreda lycka och Oblijda
när Jag hårdast qwällier migh. F.II Wreda lycka och Oblijda
Du för migh moth lyckans Skiächta, F.II Wreda lycka och Oblijda
Som pijnte som plågde som giorde migh Nöd. F.VI Contre le Mariage
Derföre lät migh man siunga och qwäda trall. D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
insinuera migh, B.IX Klagedicht
så tycktz migh min Lycka war intet så stoor. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Lät hon migh en gång få kyßa des Näfwar B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Hon älska migh fuller men mera sin hund. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Sampt Skräddare deela thet står migh ey an B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Som pijnte som plågde som giorde migh Nöd. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Nu kan migh hwar och een ett qwarther stäckre sij. E.I Vppå Duc de Monmouth som blef Halßhuggen i Engelandh
 
 MIJHL...............1
Och intet betar hundra mijhl G.IX En blinder häst förutan fötter
 
 MILDHEET............1
Om du med mildheet nu undfår allenast mig, XXIX A la plus aimable Bergere
 
 MILDT...............1
Men dehla mildt der till med dem hwad Gud beskär, S.VII Af samma tillfälle någre rader till Borgerskapet
 
 MILLAN..............2
Ett kiöp och byte giordt twå trogne hiertan millan, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Krukan millan benen taga, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 MIN.................356
Mer än wackra min herdinna, I Mer än wackra min herdinna
Enda Orsaak af min pijna, I Mer än wackra min herdinna
Skiöna Min och täcka leeder, I Mer än wackra min herdinna
Ähre ålia på min Låga, I Mer än wackra min herdinna
Som föröker all min plåga, I Mer än wackra min herdinna
Som ditt Offer min gudinna, I Mer än wackra min herdinna
Troo du fritt min Skiöna flicka, I Mer än wackra min herdinna
Och min matta puls han slår, I Mer än wackra min herdinna
Skall och Skrifwas till min heder, I Mer än wackra min herdinna
Min frijheet är nu fort, II Herdinna säij
Will iag för min regla hålla, VII Contre L’amour
Åtanckan din min högsta roo, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Må blij så ömnig som min pust, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Som har min Siähl i boijor fördt, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Men kan iag eij min kiärlek bringa, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Till theß min Ögon läggas till. IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Att Philis blijr min enda Siähl IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Vtaf min swåra Ee, XI Jag swor en gång
Blij frij i all min daar, XI Jag swor en gång
Lär alla det af mig, min frögd är migh betagen, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Min Frijheet är sin koos mitt hierta utj bann, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Doch är det intet nog, min Ögon från mig röfwa, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Så måst man och min böön och hwad iag önskar höra, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Och måst min trogna suckan gå omsunst, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Så lätt mig klaga fritt utj min Nödh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hon will sin bitterheet utj min Jämmer släckia, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Men säger mig doch eij min brott och skuld. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Och lefwer sorgse utj all min tijdh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Ja mothgång trycker sielf all min förtröstan neder, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Min bön beswaras med ett wredsamt neij. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hon har min frögd och all min glädie sönderbrutit, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Hon har min frögd och all min glädie sönderbrutit, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Min frijheet och mitt hopp de gifwa tapft. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Och samka mothgång i min trogna fambn, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Jag älskar dig min ädla wän den tijdh iag nånsin lefwer, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Och skall och älska dig utj min nödh, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Det sidsta ordet som min mun lär nånsin nembna, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Och när min kropp af Suckar trött sidst lägges ned i Jorden, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Vppå min Graf alt med en Sorgsin han, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Du äst min Öfwerman, Jag giör nu som du will, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Jag måst din wrede och min egen ofärd wäija, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Och att iag till min dödh, dig endast älska lär. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
och min plåga lijsa sända, XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Fahr då wähl min Herdhe Staaf, XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
iagh går ner uthj min graf XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Jagh befaller ehr min Hiordh XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Skall annat eij min hand än ach ach wee få skrifwa? XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Doch hielper eij iag beer, ty neij är all min tröst, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Så skall du lyklig blij, min liufwa wänskap nå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Min enda suck kan eij moth alla Stormar ståå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Des willia alt för sträng min matta macht för swag, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Det lär min wijsa wän, din wijsheet digh bewisa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Moth hela himblens Rådh kan eij min trängtan gå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men om min swaga macht min willia hielpa hinte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men om min swaga macht min willia hielpa hinte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Gud weet att nu mit wärck är twärt moth willian min, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Vppå min Ödes längd är du uptecknadt blifwen, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Min Kiärlek tar nu wähl doch eij min wördnat ända, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Min Kiärlek tar nu wähl doch eij min wördnat ända, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Lyckan har nöije och lust af min qwijda, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Och den mig ynka skall Öker min smärta, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Min Frijheet är fängzlad mit sielfzwåld är brutit XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Min Önskan slår mig felt. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag älskar men tör min älskog eij nembna, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag haatar min lefnadt och älskar min graf, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag haatar min lefnadt och älskar min graf, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Min enda roo är gråth. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Qwistarne röres af suckarna min, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Min klagande Jämmer sielf Echo så sårar, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Så ändas eij min Nödh, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Och hwart skall iag då min suckan nu sända, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Ända mitt Lijf min Jämmer och Qwijda, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Sluter min lefnad och ändar min sorgh, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Sluter min lefnad och ändar min sorgh, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
fölliande will iag på Grifften min hafwa, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Vtj mörkret will min pijna, XIX Ödemark i willa Skougar
Och min jämmer skåda på. XIX Ödemark i willa Skougar
Jag har mist min högsta Lust, XIX Ödemark i willa Skougar
Jngen må min dödh beskrijfwa, XIX Ödemark i willa Skougar
Kan då min Böön eij hålla tig qwar, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Min Nödh är utan tahl. XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Som förr hafwa sedt min glädie och frögd, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Att iag all min tijd måst blij oförnögd, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Min frögd sig slutit har XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Det Öfriga af min Elendes tijdh, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Min sörriande pust skall eij återwända, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
mercker du eij min förtreeth XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
all min hiertans ängzligheeth XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
när du åth min iemmer leer. XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Tänck då på min hiertans Flicka XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Sidst en affton moth min tanka XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
qwäljer meij diupt i min Siähl, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Summan iag war i min kropp XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hielp, tar troheet min en ända; XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som will fängzla frijheet min. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
är min wärja Galathée. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Weet där hoos min wackra flicka XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
storma på min hiertans borg XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
tar eij in min hiertans skantz. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Och hwem kan min sorg fördrifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Tusend har iag seen min flicka XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
at hon i min hiertans port XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Och min frijhets döhr upskutit XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
elliest blijr min frijheet kort. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
uth till dig min wackra flicka XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
i min hog och i mitt sinne XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
lääk med fromheet då min smärta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
in i döden till min graf XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Jag är wähl dierf att iag min nöd så fritt beklagar, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Doch är den mindre än mitt qwahl och min förtreet. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Att altidh iag min fulla frijheet nöth, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Han måst min macht med harmsne ögon see, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Min tunga kund’ förlieft och ängzligdt tahla, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
En droppa wijn kund’ all min brånad swahla, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Men swåra wardt min flychtigheet [nu] hämbnat, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Och till min nöd är ingen läkedomb, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Som aldrig weetz utaf min Qwahl och smärta. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Och som mig tykz in till min dödz-stund fängzlat. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Men säijer att min suckan är fåfängh, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Min klagan kan eij hennes hierta röra, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Tröst hiertat ditt eij röras af min tåhr, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Will du min Nöd med Gunsten din eij täckia, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Att jembwäl och min uprichtigheet dödas. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Och war min egen herre då, XXVI A L’aimable Bergere
Min tunga kunde ynkligt låta, XXVI A L’aimable Bergere
Fast Glädie bodde i min hogh, XXVI A L’aimable Bergere
Men sen giömbd iag’n i min Peruqwer, XXVI A L’aimable Bergere
Summan min mund den kund så laga, XXVI A L’aimable Bergere
Jag fnaska wähl men i min maga, XXVI A L’aimable Bergere
Och Ödmiukheet utj min Nödh, XXVI A L’aimable Bergere
Skall lijsa här min tunga börda, XXVI A L’aimable Bergere
Och frija mig ifrån min dödh. XXVI A L’aimable Bergere
Min flychtigheet fåår äntlig roo, XXVI A L’aimable Bergere
Så är hon doch min enda Skiähl, XXVI A L’aimable Bergere
Jag borde wähl din Roo eij med min Klagan störa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Doch har du förr för nögdt min Glädie kunnat höra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Så tåhl och att iag nu min lutha stämmer an, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Så måst min Sorgetohn du och till goda taa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min Farkost Seglar nu bland motgångz grymma böllior, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Compasset är förrykt, min stierna sig fördöllier, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min Glädie iag har mist kan iag eij återfå, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min Frijheetz Säkra borg, mit altijd Glade hierta, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min förra Glädie låth är nu en sorgethon, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Mitt Nöije slår taptoo min qwidan slår revaillie, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min sömbn är ängzligheet mit wakande beswär, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Som ängzlar sinne mitt och tärer fast min kropp, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Så Snart uppå min dörr iag någon klappa hörde, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
När Jag wijd wakandet min willia måste spörria, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Doch om min Fantasie nån gång mit sinne läncker, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Att iag eij tänckt det du min frijheet så sku fälla, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Att icke tijden skull min säkra läkdom blij, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min Kierleek och mit Lijf sku få ett lijka sluuth XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Min aldrastörsta roo är ingen roo att niuta, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
uppå min trogna hand och dig till sällskapp taa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Fast min flicka lijf löös är, XXVIII Vppå ett Conterfait
Som är fager till min plåga, XXVIII Vppå ett Conterfait
Som eij släcka will min låga, XXVIII Vppå ett Conterfait
Neij min Flicka giör eij så, XXVIII Vppå ett Conterfait
Är från des herdeskar till dig min flicka sänder, XXIX A la plus aimable Bergere
Fast eij min ringa skänk af Gull och stenar lyser, XXIX A la plus aimable Bergere
Fast mer än detta alt sig i min gåfwa wijsar, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag spelar lustigt på min lilla Säckepipa, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag har sielf ullen klijfft, min enda bästa flicka, XXIX A la plus aimable Bergere
Som är mitt föllie när min Jord i bete går, XXIX A la plus aimable Bergere
En ringa afwel af min lilla fåre hiord, XXIX A la plus aimable Bergere
Men glöm min ädla Wän eij bort besinna här, XXIX A la plus aimable Bergere
Älenn! hwar ähr nu min wackra wänn. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Som wittne warit af min lust, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Och hur min lust är wänd i pust, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Älen Jag har mist min wackra wän. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Min tåreström till dina böllior, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Till den som städß är min Enda wänn. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Som ochså sedt min förra frögdh, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Älen hwar är nu min wackra wän. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Flyg bort besöök min wackra wän, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Älenn! hwar är nu min wackra wän. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Berätta du min mehr än Skiöna, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Fast än iag har mist min wackra wänn. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Älenn! Jag har mist min wackra wän. XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Att du min ädla wän, drar bort från deße länder, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Taar med dig all min frögd, min hugnad all min lust, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Taar med dig all min frögd, min hugnad all min lust, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Taar med dig all min frögd, min hugnad all min lust, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Då då då will min wän dra bort och mig förlåta, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ach sorg, Ja mer än sorg att mista dig min wän, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag mister all min frögd och får doch intet döö, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Du har min frögd i gråth, min lust i pust förwandlat, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Du har min frögd i gråth, min lust i pust förwandlat, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Måst Jag in till min dödh gå sorgsen oförnögdh. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
En wän som mera wärd än som min wänskap är, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dig, dig, min ädla wän? än jämmer ach och wee. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Min tunga skall af sorg och ängzlan ynkligt låta, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag skall i all min tijd eij ta moth någon tröst, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Och dig min wackra wän utur min åsyn röfwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Och dig min wackra wän utur min åsyn röfwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Der skall du till min dödh doch boo och blifwa qwar, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så skall du lyster blij utaf min hiertans lågor, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
De brinna in till des min lefnad taar et sluth, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Min hambn din wackra fambn, min tilförsicht dit sinn, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Min hambn din wackra fambn, min tilförsicht dit sinn, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Dit skepp mit trogna bröst, min Suck och pust din Winn, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Sij detta är min tröst, min frögd och enda gamman, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Sij detta är min tröst, min frögd och enda gamman, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Fast himblens hårdheet står min trogna önskan moth, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Att Jag skall mista dig min wänsta wackra flicka, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag mister på en gång min wän och tijdfördrijf, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ach! mist’ iag alt med ett min ängzlan och mit lijf. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Och will nu all min tijdh förnöta utj Pust, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ty effter hon nu taar ifrån mig all min frögd, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
När andras Lust tar på, då skall min ängzlan börja, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
ju större skall min sorg och hiertans jämmer blij. XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så far då dermed wähl min skiöna herderinna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Kan iag med all min böhn, eij himblens nåde winna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl min wackra wänn, far wähl min enda flika, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl min wackra wänn, far wähl min enda flika, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl min trogna tröst, far wähl min Edla skiähl, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl min trogna tröst, far wähl min Edla skiähl, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl min högsta lust, far wähl min wän far wähl, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl min högsta lust, far wähl min wän far wähl, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så stor som sorgen min så wari stedz din frögd, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Min tårar will iag dig till trogna wittnen lembna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Mitt bröst är matt af suck, min händer trött att skrifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ty ängzlan trycker hårdt all min förtröstan nehr, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Kanskie min ädla wän iag ser dig aldrig mehr XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Så skall iag till min dödh lell älska dig och lijda, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Far wähl då till ett sluth, far wähl min wän far wähl! XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Sist när iag tanckefull min tijd till att förstöra XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Hör på min gråt och låt i Berg och hårda Stenar, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men den som utan gråt min klagan höra kan XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min ögon uthaf gråth som tåhrefloder rinna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min kropp ett plågehuus upfyldt med sorg och nödh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min lefnadh annat eij än som een långsam dödh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Långh seen ha ödet mitt uthryckt min ögon båda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Om icke iagh dhermed min iemmer skull beskåda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ty dhe eij giöra än, begråta min förtreet XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min Hy dhen bleknar bordt, min kinder dhe förfallna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min Hy dhen bleknar bordt, min kinder dhe förfallna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Än som min lefnadz hampn, den bordt med wädret faar. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Dock min olycka Ach, will dhetta inthet weeta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men med sin enwijsheet migh till min död förtreta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Mitt tåhlamodh, min böön, de kunna inthet båtha XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Till dhes iagh druncknar sidst uthj min tåresiö XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Och läth min matta kropp, till roo i grafwen lända XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Slijth sönder dem och med dhem all min hiertans smärta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Ähr iagh så fasligh att du fasar för min nödh. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Neij du äst rädder att min mothgångh smittar digh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Wähl an så måst iagh då emoth min willia lefwa XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Min tröst ähr att iag alldt föruthan skull måst lijda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
men betenck min skiöna Lijsa XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
Kunde iag min gåfwa laga XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
effter lusten min till gee, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
af min handska på Ehr hand; XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
för min gåfwa iag Ehr geer, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
ää min wärja, skiöld och spiuut. F.I Contre La Fortune
min förtwiflan hennes moo F.I Contre La Fortune
och min ångest Hennes roo; F.I Contre La Fortune
hwart skal iag min suckan sända F.I Contre La Fortune
lyckan åth min jämmer leer. F.I Contre La Fortune
Natten min medh ångst begynnes F.I Contre La Fortune
Mörckret är min ångst och mahra F.I Contre La Fortune
All min Suckan är omsunst, F.II Wreda lycka och Oblijda
Lindrar det doch lell min qwida, F.II Wreda lycka och Oblijda
Lyckan wähl min jämmer sehr, F.II Wreda lycka och Oblijda
Men lell åth min Ofärd lehr. F.II Wreda lycka och Oblijda
fahnan är min bästa syster, F.III En Krigsmans wijsa
Mars han är min största Rector, F.III En Krigsmans wijsa
min Musick tra derang dan dong F.III En Krigsmans wijsa
lusten skall min Käresta wara, F.III En Krigsmans wijsa
Och plågar eij min kropp, F.V Lustig frisk opp
Jag på min rygg nu drager, F.V Lustig frisk opp
Jag på min kropp nu bär, F.V Lustig frisk opp
Jfrån denna Dagh och in till min Dödh F.VI Contre le Mariage
och eij min frijhet gifwa F.VI Contre le Mariage
hoos den som ligger wid min sijda S.I En sulten swarter mager kar
doch tar iag skadan min igen, S.I En sulten swarter mager kar
iag hwijlar middag med min wän. S.I En sulten swarter mager kar
et för min lust, och et för hedern skull utwaldt, S.I En sulten swarter mager kar
men min Syster, tänk man på S.II Kårf-giästbod
femb stadzwackter i min Cammar S.II Kårf-giästbod
feck min fruktan tämlig lijsa, S.II Kårf-giästbod
tack min Syster för Ehr gåfwa, S.II Kårf-giästbod
Sachta, sackta! med min dosa S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
ty min tobak har den dygden S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
och min strupa sönder bryter S.V En Suputhz förswar
när min mun i wijn får simma, S.V En Suputhz förswar
och min läppar springa råå S.V En Suputhz förswar
ia min glädiefulla kropp S.V En Suputhz förswar
at min korta strupas gång S.V En Suputhz förswar
dricka är min bästa skatt, S.V En Suputhz förswar
dricka ska min glädie wara, S.V En Suputhz förswar
dricka är min enda roo, S.V En Suputhz förswar
utj heeta strupen min, S.V En Suputhz förswar
alt ska ösas i min kropp S.V En Suputhz förswar
När Jag med min häst på Platzen tumblar S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Dantza min dåcka män du är ung, och giör dig gladh, D.I In promptu giord, der några goda wänner woro på en säker orth
Dantza dantza min docka män du äst ungh, D.I In promptu giord, der några goda wänner woro på en säker orth
seen kommer den leken iag hafran min skall låta skiära D.II En nylustig och begärlig WISA
när som min man D.III Ängelska Schique
Mabelle min Liebste, mitt . och sådant alt mehra D.III Ängelska Schique
han säger min liten iag kommer utur Revisionen D.III Ängelska Schique
iag hafwer tient tappert min konung inför reductionen, D.III Ängelska Schique
gack du min wän D.III Ängelska Schique
min ord du må korta D.III Ängelska Schique
Min Man som går hwar Dag uppå Krogen D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Wälkommen heem min hiertans ööltoker D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Min kära Hustru j mig icke banna D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Ölet det slår ey uti min Panna D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Min hustru och iagh törs ey mera sällia D.V WÅra Monsieurer och unga Bussar
Och min book eij sönder rifwer, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Hwad menar du, min wän, at denna grafwen gömmer? B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
West du hwad min wähn för nytt B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
men min hiertans, några gubbar B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
Och så min föda få. B.IX Klagedicht
Fahn weet hwad fahr min tänkte B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Hans panna och min kiortel B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Han ligger wijd min sijda, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Måst Jag ha wed min sijda B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Wårt bohl än som min sängh. B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Min frögde tupp han gohl. B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
fick iagh see Skuggan aff Phillis min Dåcka B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Fick iag en Tijma medh Phillis min språka B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
så tycktz migh min Lycka war intet så stoor. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Hon hette Gudinna min endaste tröst. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Min Phillis på Näfwen Ja mitt uppå Mun B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Då kunde min wördnat ey längre räckia B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Skall iagh min Hugnadh medh Pijgor och Hundar B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Jfrån denna Dagh och in till min Dödh B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Blef med List min Öfwer man, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Elin är min Byxsäkz Klåcka, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Elin är min rußin struut, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Elin äst min Såcker dåcka, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Elin är min frögd och gamman B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Alt i hoop är Elin min. B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Och min rumpa Apotek, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
Elin är min Grijse Steek. B.XII Een fiskare-Broos wijsa
iag skull’ min sidsta dag B.XIII Sidst om en mårgon goo
min frijhet undergifwa, B.XIII Sidst om en mårgon goo
Ty slika diur min kiära Katt FA.I Det war en gång en unger katt
och kasta elden i min krop. G.I Jag weet par skiöna Hand Granater
fast han min ofärd för sig seer. G.I Jag weet par skiöna Hand Granater
Som iag i min hand kan packa[?] G.III Litet rödt, men der omkring
min Fahr är swart som bara Fan G.IV Hwem är som detta gißa kan
min Mohr har nästan samma färg G.IV Hwem är som detta gißa kan
Hwem detta ur min spåpung får SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
Men skier det eij är eij min skull. SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
Will du min swarta hand me’en silfwerpenning smörja SP.IX Will du min swarta hand me’en silfwerpenning smörja
så ska iag med min konst, så för ditt bästa sörja SP.IX Will du min swarta hand me’en silfwerpenning smörja
Men gier du intet i min hand som är utsträckt SP.IX Will du min swarta hand me’en silfwerpenning smörja
Kroppen min sig roligt hwijlar, SP.X SpåGubbens grafweskrifft
och min näswijs mund tiltäpt SP.X SpåGubbens grafweskrifft
fast han skijter på min graaf SP.X SpåGubbens grafweskrifft
Tro meij min hiertans såcker dåcka E.XXX Tro meij min hiertans såcker dåcka
Jag rår eij före att min Mun så styrlöst går, E.XXXIV På en Tandlöös kiäring som aldrig teeg
Hwars Rijkdomb lijksom min består af giell och skull, E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
Men betänk min stackars dränger, E.XLIII Tar du dig en kiäring för Pengar
så at min finger som der in E.LVIII Om Holmströms krockuga Finger

Next Section

Top of Section