Next Section

Previous Section

 
 MEIJ................33
Som qwällier meij, II Herdinna säij
då hyser sig hoos meij? II Herdinna säij
hwad är som ängzlar meij? II Herdinna säij
du intet meij? II Herdinna säij
ty troo meij fritt, II Herdinna säij
Men tro meij hwad det gäller, V J går blef iag mäd spee
Så skyndar du deij från meij nu, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Att du lijkwähl will unna meij, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Och all ting hotar till att plåga meij, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
allena du har meij behaga, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Hwad iag hälst Önskar och säger meij neij, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Suckar och Sorjer de hyses hoos meij, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
hielp meij någ’t i deße stycker XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
qwäljer meij diupt i min Siähl, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Ja! wor’ ett högre ord än skiönheet tro man meij, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Och ingen hielper meij det swåra Oket dra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
See eij nånßin sluut på meij, XXVIII Vppå ett Conterfait
det andra gå meij som det kan S.I En sulten swarter mager kar
först meij eij detta tryter, man, S.I En sulten swarter mager kar
det iag försöckt, ty troo man meij, S.I En sulten swarter mager kar
doch tycks meij at iag wähl kan spå S.I En sulten swarter mager kar
den had’ och skääl tyckz meij hoos dem fins mehra krafft S.I En sulten swarter mager kar
som så hiertlig frögdar meij? S.V En Suputhz förswar
Om du törs förtreta meij; B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Du narra meij mit took, B.IX Klagedicht
en Bröllopz dag för meij, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
så skeenar hon med meij. B.XIII Sidst om en mårgon goo
så går det och med meij. B.XIII Sidst om en mårgon goo
Jag will, will du meij litet bee SP.VI Will du at iag dig nu skall spå
tro meij fritt behåll man den E.XII Har du någon trogen wän
Tro meij min hiertans såcker dåcka E.XXX Tro meij min hiertans såcker dåcka
Om iag tör säijat meij förlåf E.XLIV En Walmars råck och axeltafft
på credit: Tro man meij, E.LIX iör dig lustig, war man glad
 
 MEIN................1
Elin ist mein högstes Guth, B.XII Een fiskare-Broos wijsa
 
 MEISTER.............1
der beschämt den meister nicht, S.V En Suputhz förswar
 
 MELLAN..............5
Det trätte några sidst eij lijtet mellan seij S.I En sulten swarter mager kar
men den åkren mellan låhren B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
har måßa mellan bena, B.XIII Sidst om en mårgon goo
Som måst mellan benen in, G.VI Jbland tomer, ibland stinner
Det war en stor Disput eij långsen mellan twå E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå
 
 MELODIJ.............1
Säijer han hör hwad skiön Melodij? D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
 
 MEN.................246
Alt men hiertat årkar picka, I Mer än wackra min herdinna
Men om du will, II Herdinna säij
Men hårdheet kan II Herdinna säij
Men de måst wara små, II Herdinna säij
Men J, i roo liufft kuttra och kura, IV J Fouglar små som siunga i Skougen
Men tro fast Falcken gråå, V J går blef iag mäd spee
Men tro meij hwad det gäller, V J går blef iag mäd spee
Men wij som äre Små, V J går blef iag mäd spee
Men Gud weete hwar hon fåhret, VI Jag weet En liten Pijga
Men omsider går det gahli, VI Jag weet En liten Pijga
Men när han är som störst, VII Contre L’amour
Men näßlor der iblandh, VII Contre L’amour
Men ach hwart fahr mit sinne hänn, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men Sorg till lefwa utj Nöö. VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men från mitt kiära tidtfördrijf, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Farwähl men tro eij att din trähl, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men illa ty du med dig taar, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Men hwem kan ödetz mening weta, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Men kan iag eij min kiärlek bringa, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Men om nu himmelen behagar, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Men frijheeten åga, X Farwähl med din plåga
Alt men iag får lefwa, X Farwähl med din plåga
Men altijdh lefwa frij, doch Astrils räncker falska, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men den som lättlin tror, han blijr och lätt bedragen, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men som det aldrig skier så lär eij heller hända, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men älska tro mig fritt, det aldrig nånsin skier, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men altijd ängzle full, iag älskar aldrig meer. XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men huru kan mitt sin och tanckar hoos mig blifwa XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Hoos dem det warit haar men söker sig ett boo, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Men will man utaf gunst till morgon tid mig gifwa, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Men säger mig doch eij min brott och skuld. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Som önskar sig men doch förgiefz utur sitt mörka gitter, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Men tro hans sorg förmehras då och wärre blij hans plågor, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Som tränchtan gier men ingen båthnad haar. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Den Trogen stedz, men doch olyklig war. XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Jag lijder men Jag weet doch intet hwad iag lijder, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Den Jag wähl kienner, men doch intet nämbna kan. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men Astrill wittna sielf när iag såg denna fara, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Dijt man wähl önskar sig, men doch eij komma kan. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men ach hwem är så stark, som Astrils Pijhl kan bryta, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men om Jag älska skall, så un mig tijga still. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men himblens hårdheet iag förgifwes städze beer, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men skier det eij så troo, att iag doch som mig böör, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
men betänck hon feck ett Hierta XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Men Astrild säijer neij, du får eij öfwergifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men den som wißput will med alla wäder fara, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Fahr sällan wähl i hambn, men drar till botn nehr, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Det skall som säijes fram, men icke återgå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men kosan hålla Jämbt så bär det wähl till Landz, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Så säijer Astrild wähl, men lyckan säger anna, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men Lyckan giör att han fullkomblig liuflig är, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men lyckan giör derpå en stark och liuflig lycka, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men troo lell om du will, med orätt mig eij dömma, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Dig ewigt ära men dig älska får iag inte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men om min swaga macht min willia hielpa hinte, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Men nu så twingas Jag med bruti bröst bekänna, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Jag älskar men tör min älskog eij nembna, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag plågas men får eij bedia om booth, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Men iag måste sucka och wara bedröfwat, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Men när åter den tager en ända, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Men troheet sielf begroof. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Men har du lust din herde aflijfwa, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
Men fåfängt iag beer när lyckan will wägra, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
men kan iag den rätt eij rijta XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
men iag tohls int’ tolas hem, XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
Men när iag mig rätt besinner XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
tiugu stycken, men dock wachta XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men hwar må Partiet nu blifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
tusend till de tusend, men XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men ännu det mer än mästa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men försichtigheeten gillar XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
will, men unna hwar och en XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men hon säger sig eij kunna XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men iag seer eij nån af alla XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men olycklig ach iag arma XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
men moot fångar öfwa nåd XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Men straffa ingen mig att iag nu måste lijda, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Ditt Öga är en Sohl som glimmar men doch bränner, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
tillskynda mången suck, men du så gladlyndt leer. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
bör eij arbeta, men med undran stedz besees XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Men allom som digh see går lika såßom migh. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Men troo iag plichtar hårdt för det du mig behagar, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Jag älska wähl men aldrig långa stunder, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Men swåra wardt min flychtigheet [nu] hämbnat, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Hon är wähl Skiöhn, men har ett Jerne hierta, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Men smakar här Ståndachtigheetz förtreet, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag blundar wähl, men kan lijkwist eij såfwa, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Men säijer att min suckan är fåfängh, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag suckar, men för öhron som eij höra. XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag älska förr men utan plåga, XXVI A L’aimable Bergere
Men wille Astrild giöra illa, XXVI A L’aimable Bergere
Men sen giömbd iag’n i min Peruqwer, XXVI A L’aimable Bergere
Jag fnaska wähl men i min maga, XXVI A L’aimable Bergere
Men tänk ibland mitt galna hierta, XXVI A L’aimable Bergere
Men teeg när Cloris ledsen blee. XXVI A L’aimable Bergere
Men ach nu är den harmen hembnat, XXVI A L’aimable Bergere
Men moth en fånge brukas Nådh. XXVI A L’aimable Bergere
Men säll är den som blifwer stilla, XXVI A L’aimable Bergere
Men Nu då den det mist, i ängzlan sitter qwar, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men lembna dig i fredh, sen du ifrån mig kom, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Medymkan will iag wähl men ingen Lekdom haa, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men straxt du reste bort, så blef mitt nöije fremma, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men ränner ymkeligt Moth olyckans hårda strand, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men när iag nämbre kom så war det intet du, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men iag har gali tänckt mit hopp har mig bedragi, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Men med wyrdnadt måst iag möta, XXVIII Vppå ett Conterfait
Men mig qwällier utan tahl, XXVIII Vppå ett Conterfait
Men sij dennes Ögon skiöhna, XXVIII Vppå ett Conterfait
Men det mig kan mäst förtreta, XXVIII Vppå ett Conterfait
Men sij dennes hand och arm, XXVIII Vppå ett Conterfait
Men ett nöijachtigt Sinn i alla tijder teer. XXIX A la plus aimable Bergere
Förachta eij wår math, men smaka deruppå, XXIX A la plus aimable Bergere
Men wiltu något mig ännu till willies giöra, XXIX A la plus aimable Bergere
Men glöm min ädla Wän eij bort besinna här, XXIX A la plus aimable Bergere
Men förr än han fick see sig om, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Men mig han endast här will plåga uppå Jorden? XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Men ingen utaf dig så hårdt är plågat worden, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Men ach det är slätt tröst att trösta sig med tanckar, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Ty mista all sin frögd uhr åsyn men lell finna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Men suck och ängzlan städz utj mit hierta groo, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
men när hans suck och gråt feck entelig ett slut XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men om i ällsken frögd så wijker här ifrå. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
En fattig fånge kan wäl qwijda men eij qwäda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men den som utan gråt min klagan höra kan XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men det sig hijt snart dijt bland hafßens böllior wänder, XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
En som behöfwer alt, men har doch ingen ting. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men när som Sohlen oß begynner närmar gåå XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men med sin enwijsheet migh till min död förtreta XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
den ähr allena dhen, men aldt förwandlar sigh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men Ach du kommer eij, hwar blijr du rädda dödh XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men när han dhetta sagdt så segna han omkull XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men bordt förmätenheet, iag är det icke wärd, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
men betenck min skiöna Lijsa XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
men i pennan är iag rijker, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
men sku någon, Lijsa lilla, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
En moot En, men tusend plågor F.I Contre La Fortune
Men mitt qwahl är lyckans nöije F.I Contre La Fortune
men det onda moot mig stifftas F.I Contre La Fortune
Men ändå iag skall nu lefwa, F.II Wreda lycka och Oblijda
Men lell åth min Ofärd lehr. F.II Wreda lycka och Oblijda
Frisk men du kan, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
men åldern digh är blijd, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men där de föllias trägit åth, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men den som kloker will wara, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men tro mig fritt den är F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men den sig kan F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men den i öfwerflödh F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men den ifrån godt hopp F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
men här och där en dråppa F.VI Contre le Mariage
men sällan effter önskan går S.I En sulten swarter mager kar
men hwar till fanners ska du dra? S.I En sulten swarter mager kar
en dam som stedz är glad, men aldrig suur och twär, S.I En sulten swarter mager kar
en kropp der skiönhetz måhl eij strukit fins, men råga, S.I En sulten swarter mager kar
men mäst tåf alt ihoop en makelöser röst S.I En sulten swarter mager kar
som mången önskat sig, men iag allena nått. S.I En sulten swarter mager kar
men för din ögon stedz hwem du dem kastar på S.I En sulten swarter mager kar
dijt alla see, men en får taa, S.I En sulten swarter mager kar
men doch, om så wore, att S.II Kårf-giästbod
men min Syster, tänk man på S.II Kårf-giästbod
men dhe swara intet annat S.II Kårf-giästbod
än men bara at hustr Anna S.II Kårf-giästbod
men din snåla hunger stilla, S.II Kårf-giästbod
men på ostror karp och steek. S.III Madammoiselle
Men taa warlig, ochså laga S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
men will du intriguer bruka S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
men af alla håls och skattas S.V En Suputhz förswar
Men dehla mildt der till med dem hwad Gud beskär, S.VII Af samma tillfälle någre rader till Borgerskapet
men när han will frija så giör hon som henne behagar, D.III Ängelska Schique
men liugen så fuller, till deß han begynner att hicka D.III Ängelska Schique
men will han då händerna slicka D.III Ängelska Schique
men låta’n så prata, D.III Ängelska Schique
men när han will pocka på alfwar, gif honom då korgen D.III Ängelska Schique
Men tänck att han liuger, D.III Ängelska Schique
men skullet så wara, så wijsa’n då ända till fanders, D.III Ängelska Schique
men will han då krusa och skrapa, D.III Ängelska Schique
men håll du för öra, D.III Ängelska Schique
Men sannare tyckes att Nalle det ochså kongiöra D.III Ängelska Schique
men kallan gallant D.III Ängelska Schique
Men huru skal fattig mans flicka sig skiöta och ansa, D.III Ängelska Schique
Men när han är borta, D.III Ängelska Schique
Men är han så kiäcker att han kommer uhr Cantzeliet, D.III Ängelska Schique
de wackra ungkarlar, men Gud weet wi äre så fatta, D.III Ängelska Schique
Rätt som en Biörn men wil härma Folck D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Doch eij han, men den boken B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men uhr rumpan på en biörn, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men den han plä Commendera B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men dem wählförtient berömma B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men om du dig wettig ställer B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men war också derhos af grofwa plumpa seder: B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Men åt sig gerna mätt och drack sig gerna fuller. B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Men kan du ej stå ut de prof, som ske i Hof, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Men om Qwinnfolcken är sagt, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Men Contraint nu alla skrifwa B.V Swar uppå de Nya Tidningar
Men doch af det slaget rara B.V Swar uppå de Nya Tidningar
men min hiertans, några gubbar B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
men den åkren mellan låhren B.VI Nykiöping d: 5 Septembr
Men war iag icke willer B.IX Klagedicht
Men twij deij ditt gambla skrälle B.IX Klagedicht
Men om Jag råkar narras B.IX Klagedicht
Men trå wahle hin håhle B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Men hin satt nol wid ändan, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Men Gud nås det kan eij hända, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Men när som iagh märckte at hennes Sybilla B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
MEn når iagh fick weta at Curre fick slicka B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
Hon älska migh fuller men mera sin hund. B.XI WJßerlig war iagh då Galen i Pannan
men när i mina tankar B.XIII Sidst om en mårgon goo
men iag ledz och wid smeeka, B.XIII Sidst om en mårgon goo
men det giör ondt i magen, B.XIII Sidst om en mårgon goo
Men bar sig mycket owigt te FA.I Det war en gång en unger katt
Men hon ga barnemorskan Fan. FA.III Een Sugga låg och sku få Grijsar
Men foglen swara då med hast: FA.IV Så går med oß i wåra da’r
Men fisken, den är lyckelig, FA.IV Så går med oß i wåra da’r
styfwer Långer men dock trinner G.II Alla qwinfolcks gunst iagh winner
Litet rödt, men der omkring G.III Litet rödt, men der omkring
Men lell så giör iag stora ting G.IV Hwem är som detta gißa kan
Men tröst hwarannan doch eij see, G.V Twå Grannar ha’ hwarannan kiär’
Men sätt en Kiäpp uti hans rumpa G.IX En blinder häst förutan fötter
Men skier det eij är eij min skull. SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
Men gier du intet i min hand som är utsträckt SP.IX Will du min swarta hand me’en silfwerpenning smörja
Jagh menthe men förgiäfz ett Qwarther längre blij E.I Vppå Duc de Monmouth som blef Halßhuggen i Engelandh
Liuset täres men det brinner E.III Liuset täres men det brinner
Wattnet minskas, men det rinner, E.III Liuset täres men det brinner
Men stiäl han något in, han lämnas otilltalter, E.VI Den något stiäl utur en ärlig Danmans hus
Men hoos andra ta till låns E.VII Den som ingen ting fått åga
Men troo mig släckes liusen ut E.X Nu bruckar du wäl mycket kruus
Men om af deße jag till dommare blef tagen E.XI Det war en stor Disput eij långsen mellan twå
för dhet du hördt och sagdt, men eij förswara kan. E.XVII Tagh digh till wara wähl
Men lickwäl hwar dag Nå nytt, E.XXIII Ällska lär Jag, ällska har Jag
Men aldra hälst giör du beskied E.XXVI Du äter giärna goda mål
Men tro mig frit du hiertetyfwer E.XXIX Du äst en liten hiertetyf
Men håller seij wed ingen ting. E.XXX Tro meij min hiertans såcker dåcka
Men bara med et greep straxt komma den till stå E.XXXI Öfwer en Jungfru som war berömd för wara så snäll i sina händer
Som Adam då han såf men wakna seen och kiende, E.XXXVI Då iag en gång hade sufwit under ett trää och waknade sedan upp
Men den Sylvander will med Skiähl och hierta binda, E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
Men får han först bli wärd, han blir oß till beswär. E.XL När kiärlek är en giäst, han altid höfwlig är
Men betänk min stackars dränger, E.XLIII Tar du dig en kiäring för Pengar
Hwar skaffar sig det sielf, men som wij hustru ta E.XLVI Hwad wore det för frögd sig hustru till at ta
Men wäljer wäpling till theß han i starren faßnar. E.XLVII Hwad är en ungkarl som med alla tißlar, taßlar?
Men intet fins der minnes ja, E.XLIX Uti Catchesen om jag mins
Men när han sig hustro tog E.L West du hwad en Ungkarl will
Men sen det slutit är så måste han stå kar E.LIII Hwad är ett gifftermål? perpetuelt arende
att alldrigh som een karl stå bij, men fly och wijka, E.LVII Att Rijda will och full, liuga swäria skrijka
Men mången och, kan skie, jag tror han satt och töt, E.LX Uppå en Masquerade där par-sedlar drogos
Men tro mig säkert, få wi Krig, E.LXII Hwar mumlar talar nu för sig
Men jag som intet godt fådt niuta, E.LXII Hwar mumlar talar nu för sig

Next Section

Top of Section