Next Section

Previous Section

 
 JÄMNA...............1
Medels swarta ögnbryn jämna XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 JÄNCKAR.............2
Jänckar och lagar snält granlåten sin D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Jänckar sin Bårst och hwässer sin Trå D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
 
 JÖKEN...............1
Ty den Kiärlekz Jöken dårar, VII Contre L’amour
 
 KAAR................2
see’n iag böria blifwa kaar; S.V En Suputhz förswar
En hiertans wacker kaar. B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
 
 KAHLER..............1
ingen kalle mig se’en kahler, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
 
 KAIJA...............1
som stedz snattrar som en kaija S.III Madammoiselle
 
 KAIJUTAN............1
J kaijutan klå de rumpa, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 KAKOR...............1
Spijs-kakor twå ell’ tre och någre fåhre-Ostar, XXIX A la plus aimable Bergere
 
 KALFWAR.............1
at hennes kalfwar sku få koor SP.VIII Hwem detta ur min spåpung får
 
 KALL................3
Och Jag blijr dödh ock kall. XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
kall och kulin wijsar sigh F.I Contre La Fortune
Wååt, slaskut, kall och kuhlin B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
 
 KALLA...............15
En liten Fågell kalla, V J går blef iag mäd spee
En dehl der af att kalla mitt, VIII Så skyndar du deij från meij nu
Och Gudinna kalla. XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
hiertelösa, hårda, kalla XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
som iagh wähl må trogna kalla XVI Dhen trogne Tyrcis klagan öfwer dhen wackra Belides hårdheet
Din Marmor hwijta handh, som man med skiähl kan kalla XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Mig må eij nån mehr wisput kalla, XXVI A L’aimable Bergere
ty fast des strålar klart om kalla wintren lysa S.I En sulten swarter mager kar
doch kan med skääl iag henne kalla S.I En sulten swarter mager kar
Och med ett snabt ge führ den kalla lufften wärma, S.VI På den frågan hwarföre det altijdh
Wett Löß är wårdt kön, som det will kalla Söhl S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
du biudan till dig, du kalla dig sielfwer hans flicka, D.III Ängelska Schique
ä kalla som en ijs, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
at dricka watnet kalla, B.XIII Sidst om en mårgon goo
kalla händer wåta fötter, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 KALLAD..............1
Den altijdh Ömsa will plä wißput kallad blifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
 
 KALLAN..............2
du kallan till tig tu kallar dig sielfwer hans flicka D.III Ängelska Schique
men kallan gallant D.III Ängelska Schique
 
 KALLAR..............3
Hon kallar detta Glam och Grundelösa skiähl, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ett något som med skiähl fullkombligdt kallar sigh. XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
du kallan till tig tu kallar dig sielfwer hans flicka D.III Ängelska Schique
 
 KALLAS..............4
Kan den som hälßan har eij kallas siukelig. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Som Ouplöslig är, och kallas Gordisk knuth, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Alt för usell må iag kallas XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Ja kallas det eij skryt, jag sa på hela Jorden E.XXII Om älska är en dygd som det och säckert är
 
 KALLAT..............1
Skiönt mitt hierta kallat blifwer XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
 
 KALLA’N.............2
kalla’n man in, D.III Ängelska Schique
du kalla’n sielf din D.III Ängelska Schique
 
 KALLE...............1
ingen kalle mig se’en kahler, XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
 
 KALLER..............3
iag satt kaller som en steen; XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
blijr hennes Grönska all, hon sielf blå hwijt och kaller XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
dricka Brenwijn wara kaller, B.XIV Jngen så fullkomblig skattas
 
 KALLGIORD...........1
Tag en skål med kallgiord luth, SP.VII Will du see, hur’ den seer uth
 
 KAMPAR..............1
Jag tänckt med gambla kampar B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
 
 KAN.................214
Doch kan iag sielf wähl swara II Herdinna säij
Men hårdheet kan II Herdinna säij
Som kan inttet giöra lycka, V J går blef iag mäd spee
J det mäst’ han kan förtwingar, V J går blef iag mäd spee
Ty bond eij skiuta kan, V J går blef iag mäd spee
Kan uthöda rofdiur fuhla, V J går blef iag mäd spee
Hon kan liuga, hon kan nijga, VI Jag weet En liten Pijga
Hon kan liuga, hon kan nijga, VI Jag weet En liten Pijga
Men hwem kan ödetz mening weta, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Hwem kan fördolda ting uthleeta, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Men kan iag eij min kiärlek bringa, IX O! frija bandh, o! sälle fängzlan
Hur’ du kan, X Farwähl med din plåga
Kan hastigt förwända, X Farwähl med din plåga
Jagh kan wähl fördraga, X Farwähl med din plåga
Att ingen älskoug kan förutan plåga wara, XII Jag swor wähl en gång förr at aldrig mera älska
Men huru kan mitt sin och tanckar hoos mig blifwa XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Fördenskull undrens eij, at iag eij dickta kan, XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Så will Jag om Jag kan en wacker wijsa skrifwa. XIII Man har befalt att iag här werser skulle skrifwa
Kan tåhla mod och böön hoos dig då intet båtha, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Till hennes Skien dijt han eij komma kan, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Han kan då tro mig fritt med all sin macht eij rycka, XIV Ach hårda höga himmel, ach! hur länge måst iag lijda
Kan den som hälßan har eij kallas siukelig. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Den Jag wähl kienner, men doch intet nämbna kan. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Dijt man wähl önskar sig, men doch eij komma kan. XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Men ach hwem är så stark, som Astrils Pijhl kan bryta, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Fast iag skiönt älskar den, som mig kan skie eij hatar, XV Mig fehlas något, men iag weth eij hwad mig wåller
Hwad godt kan lyckan dig förutan nöije gifwa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hwad nöije kan du ha när kierleek slocknar uth? XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hur kan af Gudars Råd, doch iag det bästa wällia, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ty lyckan kan och Oß i hwarie måtto hugna, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Hwad nöije kan den ha som hennes ynnest mist? XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Kierlekens Kiärligheet kan lijten mothgång tryckia, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
När tijden som alt kan hans nöije störa will, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
En ända trå kan eij ett skepp i hafwet hålla, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Min enda suck kan eij moth alla Stormar ståå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
D’är fåfängt Önska sig, hwad man doch eij kan fåå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ett wäldigdt wäder kan, en swager qwist snart böija, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Som skyller mig för det iag intet ändra kan, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ty ingen wijser kan dens enwett nånsin prijsa, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Som ändtlig hafwa will det han doch eij kan få; XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Och lembna androm hwad det sielf eij äga kan, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
at ändtlig öfwergie, den iag doch eij kan glömma, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Moth hela himblens Rådh kan eij min trängtan gå, XVII Kiärlekz korg med hiertans Sorg
Ach iag kan intet mehr. XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Jag kan intet mehra iag årkar eij qwijda, XVIII Wist är Jag födder på Jorden till lijda
Kan då min Böön eij hålla tig qwar, XX Tröstu så skynda dig skiönsta Climene
kan du hwarcken see ell röna XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
ty hwadh fröijdh kan dhet digh gifwa XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
Ock sielf inthet älska kan. XXI Vpmaningh till Älskogh åth den skiöna och unga Celimene
men kan iag den rätt eij rijta XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
at den eij kan lyckas här XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
hon är bunden kan du’t röna XXII En ähreskrifft öfwer en mycket waker fru
tänk sig alt förändra kan. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som mig wäl förswara kan XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som eij lättelig winnas kan. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Och hwem kan min sorg fördrifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
skicka den som bättre kan XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
kan få förmon när hon will XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Detta kan man och besanna, XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
nåt som dem kan lijknas wee. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
som kan fängzla mod ock sinn. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
dem kan man det prijset gifwa XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
mehr än det iag kan förtällja XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
nästan intet motstås kan. XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
till det längsta som man kan XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
huru kan iag längre stånda XXIII Stockholms flickor lät Ehr fägring
Hwars fägring kan båd’ Ståhl och steen till kierlek reta, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Din Marmor hwijta handh, som man med skiähl kan kalla XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Besnärde den som kan med Skiähl högfärdig wara, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Kan med sitt hårda sinn Naturens lopp förfalska, XXIV Jag kund wähl lyckligt förr mot Astrils båga strijda
Jag älskar nu och kan eij återwända, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Jag blundar wähl, men kan lijkwist eij såfwa, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Min klagan kan eij hennes hierta röra, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Ett drypand dropp kan hårda stenar wäckia, XXV En ähredicht öfwer den underskiöna Cloris
Min Glädie iag har mist kan iag eij återfå, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Sielf Ödetz stora macht kan eij mitt qwahl förändra, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Summan Jagh will och kan dig skönste aldrig Glömma, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
Så länge Pulsen slår och hiertat picka kan, XXVII Här skrifwer den hwars hand och hierta du har bundit
me glims, nå såßom du kan, XXVIII Vppå ett Conterfait
Aldrig kan iag heller Röhna, XXVIII Vppå ett Conterfait
Jcke heller kan des dygdh, XXVIII Vppå ett Conterfait
Men det mig kan mäst förtreta, XXVIII Vppå ett Conterfait
Kan Jagh Oklööst genast fåå, XXVIII Vppå ett Conterfait
Hwem kan större Glädie haa? XXVIII Vppå ett Conterfait
En Butter bonde-dräng som intet krusa kan, XXIX A la plus aimable Bergere
Doch kan man der förnögd utj sin kåfwa boo, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag aldrig wetta will hwad iag eij kan begripa, XXIX A la plus aimable Bergere
Jag menar kunna nog när iag kan ingen ting, XXIX A la plus aimable Bergere
Sij! så kan här wår hiord Oß arma herdar föda, XXIX A la plus aimable Bergere
Med flere ord kan iag mitt hwerf nu eij förklara, XXIX A la plus aimable Bergere
Som Flyga kan och flyga gitter, XXX Sur l’absence de l’aimable Bergere
Då fisken utj siöhn kan spritta wara glad, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Som reser bort, kan skee och kommer eij igen, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Hwad seer mitt Öga då när det eij mer kan see, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan eij glömma dig för än jag lägs i mull XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Moth en så stoor förlust kan intet mig hugswahla, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Den iag erkienna kan, doch eij beskrifwa wet, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Kan iag med all min böhn, eij himblens nåde winna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan eij mehr, mitt bröst det will af ängzlan spricka, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Jag kan af ängzlan nu fast intet ord mer nämbna, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
Doch kan iag icke dig det sidsta afskiedh gifwa, XXXI Sur le De part de l’aimable Bergere
En fattig fånge kan wäl qwijda men eij qwäda XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
alt hwad iag nämna kan är suckan sorg och nöd. XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Men den som utan gråt min klagan höra kan XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Jagh suckar städz och kan dock ingen båtnadh finna XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Fast iagh skiönt seer att här kan inthet ständigdt blifwa XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Att Jagh wähl säija kan dock liuga ingalund XXXII Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne och önskelige död
Att ällska lastas eij, fast man det eij kan winna, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Så önskar iag och dijt, dijt iag kan aldrig hinna, XXXIII Een Spegell, en Modell, en afbilld ästu worden
Ja, iag kan mig reedan frögda XXXIV Klippings hanskar har iag låfwa
bee om nådh kan åter dämpa F.I Contre La Fortune
tänck ett leijon kan bewekas F.I Contre La Fortune
Steenen kan af droppan weekas F.I Contre La Fortune
att hon kan sitt nöije nåå. F.I Contre La Fortune
intet kan här stadigt blij F.I Contre La Fortune
Hiertat kan eij mehra qwijda F.I Contre La Fortune
Neij alt me’n iag mig kan röra F.III En Krigsmans wijsa
bladet kan sig en gång wända, F.III En Krigsmans wijsa
kom så många som nij kan, F.III En Krigsmans wijsa
när den drukna eij gå kan, F.III En Krigsmans wijsa
derföre iag eij läsa kan, F.III En Krigsmans wijsa
Frisk men du kan, F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
När han eij mera äta kan. F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Den som kan see F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Men den sig kan F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Ty utan nöije kan F.IV Vpmuntringh till förnöijelße
Som Gråta kan och söria, F.V Lustig frisk opp
Kan Jag wähl Glader wara, F.V Lustig frisk opp
Sij Så kan Jag, F.V Lustig frisk opp
Han kan eij något mista, F.V Lustig frisk opp
Ty han kan intet mista, F.V Lustig frisk opp
Jag eij omfatta kan; F.VI Contre le Mariage
i frijhet me’n iag kan, F.VI Contre le Mariage
det andra gå meij som det kan S.I En sulten swarter mager kar
taar tijden såsom iag kan haan, S.I En sulten swarter mager kar
den kan eij altijdh bulla åpp S.I En sulten swarter mager kar
hwar weeth hur’ wähl hon dansa kan, S.I En sulten swarter mager kar
iag kan om henne eij stort skrifwa, S.I En sulten swarter mager kar
doch tycks meij at iag wähl kan spå S.I En sulten swarter mager kar
doch kan med skääl iag henne kalla S.I En sulten swarter mager kar
at iag intet kan beskrifwa, S.II Kårf-giästbod
kneckter som man äta kan S.II Kårf-giästbod
snustobaken kan fördrifwa. S.IV Encomium viresque pulveris tabaci
som oß kan så liufligt läska, S.V En Suputhz förswar
wehr die Kunst kan, wie man spricht S.V En Suputhz förswar
den som nyckter knafft kan krypa, S.V En Suputhz förswar
som så lustigt lefwa kan, S.V En Suputhz förswar
Jngen, ingen kan mig skillia S.V En Suputhz förswar
hwadh kan fägna mer, än som förtrolighet S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Vthj sådant Lagh kan man bäst trifwas S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
när man sigh förstår, kan man mun rijfwas S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
När den borta är, sigh eij förswara kan S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
altijdh kan man eij i Träldom sijttia S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
altijdh kan man eij på flickor Tijtta S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
Medan som gott öhl, och wijn kan wancka, S.VIII Ähr eij wänskap brörs den bästa tingh på Jorden
förutan dhe leekar man ey så kan ha uthi minne D.II En nylustig och begärlig WISA
wij dricka wäl glasene twå kan skee tree eller fyra D.II En nylustig och begärlig WISA
hwad det kan utwärka, D.III Ängelska Schique
tils tijden sig bättre kan skicka. D.III Ängelska Schique
att han dig eij alltijd kan skiöta D.III Ängelska Schique
gif honom god’ ord, så länge det intet kan skada D.III Ängelska Schique
han säger tig nytt och hwad sig i hofwet kan skicka D.III Ängelska Schique
Jagh kan bäst roo bäst slåß och bäst siunga trall trall. D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Ja han kan skräma barfota D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Ty rätt så här kan man henne siunga trall trall. D.IV UNgkarlar som will’ hållas för kiäcka
Waßlan uhr dig krama kan, B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Samma kan ännu wähl hända B.I General Auditeurens Holmströms Verser Öfwer en tahm biörn
Men kan du ej stå ut de prof, som ske i Hof, B.II Grafskrift öfwer Kung Carl XII:s Björn
Som jag mig inbilla kan. B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Jngen vthaf oß kan gißa, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Kan man intet säkert spöra, B.III Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender af d. 30 Januarii 1699
Jngen ungkarl snusa kan, B.IV Swenska ordinarie Påsttijender
Jngen Jungfru sofwa kan B.V Swar uppå de Nya Tidningar
Blir det frijd kan wäl och skie B.VII Blir det krig så måst wij fort
den diupsta man kan få. B.IX Klagedicht
Den Styggste hon kan fåå. B.IX Klagedicht
kan hållas tien fast, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
kan och den mesen gråå B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
med en kan Öhl ell’ Twå, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Sängtäcker kan man täncka, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Men Gud nås det kan eij hända, B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
Sielf kan han det eij nyttia B.X Fahn weet hwad fahr min tänkte
den iag eij älska kan B.XIII Sidst om en mårgon goo
Kan skee allen behålla, B.XIII Sidst om en mårgon goo
när iag kan bättre få, B.XIII Sidst om en mårgon goo
och kan skee ännu mehra, B.XIII Sidst om en mårgon goo
hwad iag förwärfwa kan B.XIII Sidst om en mårgon goo
Som iag i min hand kan packa[?] G.III Litet rödt, men der omkring
Hwem är som detta gißa kan G.IV Hwem är som detta gißa kan
Så lätt at och hwart barn kan G.IV Hwem är som detta gißa kan
Hwad är då det? Man kan wäl röna, G.V Twå Grannar ha’ hwarannan kiär’
som öpnas kan bå natt och dar, G.VIII En aflång book med twänne blar
Så skiön att hon kan skräma baren; SP.II Dig will jag önska nu och spå
En fråga mig, om jag och kan SP.III En fråga mig, om jag och kan
Så seer du nu at iag lel kan SP.IV Kom gif mig pängar iag skall spå
J din panna kan iag sij SP.V J din panna kan iag sij
Blunda; kan du då nå’n sij, SP.VII Will du see, hur’ den seer uth
Nu kan migh hwar och een ett qwarther stäckre sij. E.I Vppå Duc de Monmouth som blef Halßhuggen i Engelandh
Som du än kan lefwa på, E.IV Ästu unger war man glaa’r
Och blir kan skie ibland, för mödan, wäl betalter: E.VI Den något stiäl utur en ärlig Danmans hus
Acktar det han intet nyttia kan. E.VIII Den som ligger på sin skatt
Mer än man kan hinna ta. E.IX Många fara effter Gulle
kan hända du blijr trodd, att wara uphofzman E.XVII Tagh digh till wara wähl
för dhet du hördt och sagdt, men eij förswara kan. E.XVII Tagh digh till wara wähl
är det bästa man kan ha. E.XIX Dricka lagom äta godt
Du dricker bra kan iag och see E.XXVI Du äter giärna goda mål
ty hon kan i en hast förutan stöd och stänger E.XXXI Öfwer en Jungfru som war berömd för wara så snäll i sina händer
Af den iag i mitt Ook, doch eij kan lijsad blifwa? E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
Neij nöije kan iag eij hoos någon flicka finna, E.XXXVII Åth en som rådde mig att taa en fattig wacker Flicka
goda dagar kan du få, E.XLIII Tar du dig en kiäring för Pengar
Om hon honom lida kan E.L West du hwad en Ungkarl will
Den du intet älska kan E.LV Tar du dig en gammal Man
Kan förskaffa dig en ung. E.LV Tar du dig en gammal Man
Men mången och, kan skie, jag tror han satt och töt, E.LX Uppå en Masquerade där par-sedlar drogos

Next Section

Top of Section