The Concordance Next section
 
 &.................1
ritat dit namn uti marmor & ceder, Daphne min jordiske fägnad och lust
 
 ACH...............48
Ach, du himmel, himmel wida, Morgonrådnad du som lyser
Ach, at jag kunde wäl zira min ord, Skjönste Lysette, en önskelig stund
Ach, at jag kunde dän fägnaden winna, Skjönste Lysette, en önskelig stund
Män, ach, jag äfwen har, jag warit har förgjäten En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Ach allerljufste sommartid, Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Män, dygdgudinna skjön, ach at du kunde skåda Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Ach skjönste herdarinn I lufftens fåglar snäll
Ach, ach, jag ber I ögon twå
Ach, ach, jag ber I ögon twå
Ach! min Tee dig äj så wred, min Elisandra
Ach! jag Tee dig äj så wred, min Elisandra
Ach, skönste herdarinn, Ach, skönste herdarinn
betäckes, ach, hwad men Ach, skönste herdarinn
Men ach, ju mer jag tör Ach, skönste herdarinn
Ach, Amaryllis skön, Ach, skönste herdarinn
ach, ach, min enda wän, Ach, skönste herdarinn
ach, ach, min enda wän, Ach, skönste herdarinn
Ach, skönsta herdarinn. Ach, skönste herdarinn
Ach! jämmer, ach! min kinder werda wåta, Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Ach! jämmer, ach! min kinder werda wåta, Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
har som en ström, ach mehr än snart framflutit Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Ach min liufwa herdarinna, Ach min liufwa herderinna
Ach! We! jag måstí emot min willja Statt up du morgonrodnad klara
Ach! allerskönsta herdarinna, Statt up du morgonrodnad klara
Men ach! ju mehr jag mig bemödar, Statt up du morgonrodnad klara
Ach! herdarinna, Nymphers prydnad, Statt up du morgonrodnad klara
Ach Elisandra sköna tänck doch på, Statt up du morgonrodnad klara
Ach! jag förmår äj mehra siunga, Statt up du morgonrodnad klara
Ach! när skall mitt eländ Himmelen synes blid
Lell så förmärcker jag ach ängslefull, Skönste Melette är dät dit behag
Ach! hwad stor ängslan då dess hiärtta har, Så måste nu Philander wandra
ach! att du kunde skåda Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Ach du dunkla sorgedag, Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Ach min Elisandra nymphers dråning, Skingra himmel blid min sorgedimma
Ach men! Skingra himmel blid min sorgedimma
Ach kom, ach kom, ach kom, ach Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom, ach kom, ach kom, ach Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom, ach kom, ach kom, ach Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom, ach kom, ach kom, ach Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom min herdarinn. Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom Elisandra och ällska iginn, Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom :/:/:/: min herdarinn :/: Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach skönste war mig hulld. Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach oblid hand! Jag måste nu min wackra Elisandra
Ach! min siäl mig qwällier det ena, Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
Ach Rosimunda du min tröst O! aldraskönste dygdgudinne
Trösta mig, ach du min lillja, Tänk på mig min lilla flicka
 
 ACK...............11
Ack, att herden finge njuta Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
Ack, at min Nympha wor så blid, Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Ack hårda själ, som mig så qwäl, Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
ack ödeslag, som mitt behag Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Ack at dit sinn äj står till at beweka, Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
ack at du will mig all min frögd förneka! Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Ack oblid hand! Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Ack stadigt qwäl. Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Ack Daphne, kan du så stor hårdhet hysa Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Ack hjärtans själ lät mig dän ynnest winna, Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Ack, som du äst all nymphers täcke prydnad, Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
 
 ACKTA.............1
ock på din röst mäd wördnad ackta. Stäm sorgse in du sånggudinna
 
 AF................65
stundom af och stundom till: Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
i Thetis famn, ock stundlig sacktna af, Stäm sorgse in du sånggudinna
förkjusas af wår nymphers sorgesång Stäm sorgse in du sånggudinna
af Zephyrs wind skall dig äj ske förfång: Stäm sorgse in du sånggudinna
af honom skänckes dig din lycka all, Stäm sorgse in du sånggudinna
städz till din tjänst af himlen skickat är Stäm sorgse in du sånggudinna
och af alt hjärta menar wäl? Hur länge skall jag fåfängt wörda
ock af mig himlen dän lyckan äj ter Daphne min jordiske fägnad och lust
som dig är gifwen af himmelen wid, Daphne min jordiske fägnad och lust
som af er skjönhet har wunnit sin prydnad: Skjönste Lysette, en önskelig stund
Himmelen gjöre mig af er förgjäten, Skjönste Lysette, en önskelig stund
som I af himmelens ynnest har fått. Skjönste Lysette, en önskelig stund
all hwem af dässe skall om er bild rå. Skjönste Lysette, en önskelig stund
som af er änglabilds åtbörd ock löje Skjönste Lysette, en önskelig stund
hämtar af liljor dän härligste fuckt, Skjönste Lysette, en önskelig stund
at af er sötma förmeras däs luckt. Skjönste Lysette, en önskelig stund
som af mig fordrar min skyldige plickt; Skjönste Lysette, en önskelig stund
af all dän plickt, som jag er fägrings förmånn bär;En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
dän last jag aldrig tror, at någon af mig spör. En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
beskyllning af en som sin plickt förgätith En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
af gudinnan sitt begjär! Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
samt fägnad all af Echos skall; Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
hur jag af kjärlek brinner. Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Här ähr en herdarinn, som af en gudafägring Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
af dygdens tusendtal en dygdgudinna rik. Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
som af sin nympha sin Daphne kjär I lufftens fåglar snäll
Venus af ållder en skökia(?) ju warit, Storan en toker
af kärlek dödzsiuk, skull ingen dig gråta. Storan en toker
af gudaskiönhet din, Ach, skönste herdarinn
af wredes molnen swart Ach, skönste herdarinn
undfå af dig igänn, Ach, skönste herdarinn
en liflig elld, uptänd af kärleks minne, Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
där tusendtal af strålar dölljes inne. Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Af din fägring är jag wunnen, Ach min liufwa herderinna
af din gudabilds gestallt! Ach min liufwa herderinna
hugnas af din nåde blid, Ach min liufwa herderinna
af din nåde wisa sig, Ach min liufwa herderinna
din billd, som är af himlens hand beskärd; Statt up du morgonrodnad klara
ju mehr mitt hiärtta tändes af den brand, Statt up du morgonrodnad klara
i dett, att jag af hiärttat ällskat dig; Statt up du morgonrodnad klara
som af så trogen kärlek brinner, Statt up du morgonrodnad klara
min penna flyter af en tåreflod; Statt up du morgonrodnad klara
Af de ting, som himblen sielfwer skillrar, O Änglabilld
blänckande, skinandí af nåde, Himmelen synes blid
plär af wår frögd och lust Himmelen synes blid
qwalder af Veneris låga Himmelen synes blid
Är ditt hiertta doch af sten, Skiönst Melette är det rätt
som jag städes af dig nöt, Skiönst Melette är det rätt
Lät luften all af Echo warda full Så far nu wäl du liufste ort för alla
sen du först blef sedd af herdars skar, Daphne skön, ach! att du kunde skåda
ty ditt hiertta är af sten, Skingra himmel blid min sorgedimma
Liksom ett lius af wädret snart utsläckes, Jag måste nu min wackra Elisandra
dig till tienst snart bryta af. Aldraskönsta herdarinn
lät doch mig af kärlek din, Aldraskönsta herdarinn
sin wärckan skulle nå af lyckan sig wäl länckia; Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
är doch dit hiertta af hård demant? Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
huru af kärlek jag ängslas fast, Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
med din wrånga art af kynne Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
De minne du prisat af illfundigt sinn, Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
slikt har jag förunnit (?) af dig allareen, Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
än ynckeligt lida af kärleken meen, Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
Är hon rätt lärlig i tankar af sinn, Att Charitilla i tanckarne fått
af hierttat ha kär Att Charitilla i tanckarne fått
upricktigt hiertta af din egen är. Att Charitilla i tanckarne fått
Se doch hwad nöje, som där kommer af. Skönste Belinde min såtaste siäl
More Top of section